I går offentliggjordes de övergripande delarna i Sveriges Radios besparingsprogram. De förändringar som genomförs väcker förstås frågor, därför skriver programdirektör Sofia Wadensjö Karén idag om resonemangen bakom förändringarna.

Sveriges Radio behöver skära i sina kostnader. Bakgrunden är den höga inflationen i kombination med kraftigt ökande kostnader för säkerhets- och beredskapskostnader liksom distributionen via marknätet. I korthet: kostnaderna ökar snabbare än den årliga anslagsuppräkningen.

Precis som vd Cilla Benkö skrev i går så har vi i det längsta försökt värna den publicistiska delen av Sveriges Radio. Men när en så stor besparing ska göras tvingas tyvärr även programverksamheten att dra ner på sina kostnader. Att vi ser över utbudet – både startar och lägger ner titlar – sker givetvis ständigt i en verksamhet som Sveriges Radios. Skillnaden i dagsläget är att vi, utifrån dagens sparbeting, har tvingats lägga ner titlar i en något högre takt än vanligt – en rad titlar, program och poddar som är väldigt uppskattade i sina respektive målgrupper.

Sveriges Radio har ett brett och varierat utbud med program och poddar som riktar sig mot såväl bredare som smalare målgrupper. Det kommer vi även att ha framåt. Och en nedlagd podd eller ett nedlagt program betyder inte att bevakningen av ett visst ämne upphör. Men när vissa titlar läggs ner upplever  många lyssnare en stor tomhet eftersom deras favoritprogram försvinner, medan andra lyssnare inte märker någon skillnad alls. Reaktionerna från publiken är alltså väldigt olika. Ur ett strikt internt perspektiv är det förstås alltid tungt med nedläggningsbesked. Proffsiga, engagerade medarbetare som har lagt ner sin själ i en viss titel blir ledsna, kanske även uppgivna. Det är svåra besked – både att ge och att få.

Några av förändringarna mer i detalj:

• Vi lägger ner våra nyhetssändningar på kurdiska, tigrinja och ryska, varav de två senare har varit tidsbegränsade satsningar. Framöver samlar vi istället resurser till de stora språkgrupperna med stora behov som somaliska och arabiska. Bakgrunden är enkel. Vart tredje, fjärde år gör vi noggranna analyser av språkutbudet, vilket ofta leder till ett förändrat uppdrag för Radio Sweden. Denna översyn sker oavsett besparingsprogram eller inte. Vi ser till exempel över hur integrerad målgruppen är i Sverige, hur stor den är, hur många nyanlända som förväntas komma hit samt hur väl vi når ut i målgruppen. Tanken bakom Radio Sweden är nämligen att nå ut med nyheter till målgrupper som inte kan tillgodogöra sig nyheter på svenska. Nu ser vi att kunskaperna i svenska hos den kurdiska målgruppen generellt sett ligger på en högre nivå. Tidigare har vi exempelvis sänt på de baltiska språken, på serbokroatiska och spanska, men har avslutat dessa sändningar med utgångspunkt i liknande resonemang. I fallet med den ryskspråkiga nyhetspodden har det publicistiska målet, att nå lyssnare främst i Ryssland, kraftigt begränsats av rysk censur. Trots hjälp att sprida den via EBU, europeiska samarbetsbolaget mellan public service-bolagen i Europa, samt försök att nå fram via digitala tjänster som Telegram har podden inte nått den målgrupp vi avsåg att nå.

• Vi renodlar också utbudet på finska med sikte på en ny generation sverigefinnar som kan ta del av mycket annat innehåll i Sveriges Radio. Tanken är att frigöra resurser för att även lyfta fram unika berättelser för den sverigefinska publiken i främst digitala format. 

• Inom utrikesutbudet avslutas satsningen på Kinapodden. Samtidigt tas de renodlade kommentatorsrollerna inom utrikesjournalistiken bort. Det innebär inte att det framåt saknas initierade kommentarer inom det breda utrikesfältet, tvärtom. Rollen att kommentera ligger framöver däremot inom ramen för våra ordinarie korrespondenters ansvar. Sveriges Radio har även framgent Nordens största korrespondentnätverk med 19 korrar placerade runtom i världen.

Kina är givetvis även fortsatt ett mycket viktigt område att bevaka. Det ska göras inom andra program, till exempel i den dagliga nyhetspodden Dagens Eko, som varje vardag gör ett längre nedslag i ett aktuellt ämne, inte sällan med hjälp av någon av våra specialreportrar. Och – förstås – av vår fasta korrespondent i Peking.

Vi har även programmet Radiokorrespondenterna där vi snabbfotat kan fokusera på de delar av världen som behöver extra utrymme i våra sändningar. För tillfället sänder vi både Radiokorrespondenterna Ryssland och Radiokorrespondenterna Mellanöstern.

• På samma vis kommer P4 Världen att upphöra. Programmets uppdrag kommer framgent att hanteras av P4:s dagliga aktualitetsprogram P4 Extra. Ett program som varje dag når cirka 1,3 miljoner lyssnare.

• I besparingsarbetet prioriterar vi att ha kvar våra geografiska korrespondenter. De som verkar, lever och bor i de länder som de bevakar. Dock upphör vår ämneskorrespondent på området Klimat. Det innebär inte en nedvärdering av ämnet i våra sändningar. Tvärtom inrättar vi ämnesspecifika reportergrupper på Ekot – en av dem med fokus på klimat. Det innebär att fler reportrar än tidigare arbetar med klimatfrågorna och ger dem den fördjupning de förtjänar. Vi fortsätter även med, Klotet, landets enda magasinsprogram med fokus på klimatet ur ett globalt perspektiv, samt med Vetenskapsradions viktiga rapportering i ämnet. Våra 19 korrespondenter bevakar frågan även genom sin närvaro runtom i världen.

• Lokalt på P4 sparar vi ingenting när det gäller antalet lokala journalister eller ansvariga utgivare. Vi värnar den lokala journalistiken. Däremot ska vi inte längre ha en redaktionsassistent på varje lokal kanal, vi tar också bort en arbetsledarroll. Sammanlagt kommer vi efter besparingsprogrammet att ha närmare 700 medarbetare utanför Stockholm som arbetar med det breda nyhetsuppdraget lokalt, med kulturbevakning, med sport och vetenskap.

Våra linjära kanaler är fortfarande högprioriterade. Det är spännande att se hur allt fler väljer att ta del av det innehållet digitalt, som till exempel via sin mobil. Varje vardag sänder våra 25 P4-kanaler 9,5 timmar lokal, direktsänd radio vardera. P4 är också landets beredskapskanal och vi förstärker nu beredskapsarbetet med en beredskapskoordinator som ska fortsätta utveckla Sveriges Radios beredskap.

Samtidigt som vi sparar gör vi även andra förändringar. Besparingar av den här storleken tar ju mycket tid och kraft. Likaså gör stora, strategiska omställningar. Därför passar vi på att både spara och ställa om. Vi rustar nu Sveriges Radio för framtiden genom att ännu bättre kunna möta en allt mer digital framtid:

•        Vi stärker Ekot som vårt nationella nyhetsvarumärke genom ett ännu tydligare uppdrag att lyfta fram den lokala journalistiken

•        Vi skapar nya roller som ska säkra samarbetet mellan Ekot och alla våra andra nyhetsredaktioner.

•        Vi kraftsamlar på Ekot genom att tillsätta ämnesgrupper med specialfokus, som till exempel klimat- och miljöfrågor. 

•        Vi skapar en riksorganisation för att hela landet ska höras på samma villkor, där chefen ska säkerställa att vi sprider såväl produktion som chefer över landet och där vi på riktigt arbetar platsoberoende för att tillvarata kompetens – oavsett var i landet den finns

•        Vi skapar också ett nytt digitalt nav som ska stärka P4:s digitala arbete på framför allt kvällar och helger samtidigt som vi vidareutvecklar appen Sveriges Radio Play.

Till sist vill jag även poängtera att vi under senaste året även har startat nya titlar, ett medieföretag kan inte avstanna i sin utveckling trots besparingstider. Exempel på några av våra nystartade titlar är P3 Klassikern, Monarkerna, P2 Musikhistoria, Radiokorrespondenterna Mellanöstern och Livet vid 2,5 grader.

Det besparings- och omställningsarbete som ligger bakom oss har varit omfattande och har tagit tid, just för att en sådan här stor förändring måste analyseras i grunden. Vi har nu stakat ut en riktning som innebär att Sveriges Radio kommer att stå starkt – även i framtiden. 

Sofia Wadensjö Karén, programdirektör, Sveriges Radio 

FAKTA

• Sveriges Radio sände 140 000 timmar radio under 2023.

• Varje vardag sänder Sveriges Radio 240 timmar lokal radio.

• Kostnaden för Sveriges Radio under 2024 är 1,20 kr/dag.

• Sveriges Radio hade under förra året 52 fasta redaktioner fördelade på 50 kommuner.

• 2023 genomfördes satsningar på tillfälliga redaktioner i ytterligare 56 kommuner samt på olika platser i 17 kommuner som också har en fast redaktion.