Gå till huvudinnehåll

Att försvara demokrati och mediefrihet

9 april 2026 - Senast uppdaterad 1 juli 2026

Att försvara demokrati och mediefrihet

Tillståndet för världens demokratier blir allt sämre. Jag har aldrig varit lika bekymrad som nu under mina 40 år som journalist, skriver Cilla Benkö idag på debattsidan i Dagens Industri samt tidigare i veckan i The Times, och efterlyser en bredare diskussion till försvar för demokrati och mediefrihet.

Vi lever i en utmanande tid. Tillståndet för världens demokratier har inte varit sämre på nästan 50 år. I land efter land får auktoritära ledare allt större inflytande. Demokratin pressas tillbaka, yttrandefriheten kan inte längre tas för självklar på många platser. Förändringarna startar oftast med beskuren mediefrihet.

För några veckor sedan presenterade V-Dem Institute vid Göteborgs universitet sin årliga rapport med en kartläggning av tillståndet för världens demokratier. Resultatet borde ha väckt ett ramaskri långt utanför de kretsar som vanligtvis brukar oroa sig. Det har inte sett så här illa ut sedan 1978. På bara ett år har yttrandefriheten försämrats i 44 länder. Forskarna i Göteborg och deras kolleger runtom i världen är tydliga, klockan skruvas tillbaka i snabb takt, även i Europa. I sju EU-länder pågår en autokratisering. Men det blev inga stora rubriker, inga stora debatter. Gradvis har det skett en normalisering av förändringar som tidigare var otänkbara.

Jag har varit verksam som journalist i Sverige i 40 år och inom den europeiska public service-organisationen EBU en stor del av den tiden. Aldrig tidigare har jag varit lika bekymrad som nu. Jag träffar kolleger från hela Europa regelbundet. Hör deras berättelser om politiker som vill lägga sig i verksamheten, som hånar deras anställda offentligt, som hotar med att dra tillbaka stöd om de inte presenterar verklighetsbilder som bättre stämmer överens med politikernas syn på världen. Jag hör vittnesmål om nya regelverk som ska göra det lättare att kunna avsätta mediechefer som inte rättar in sig i ledet. Listan kan göras lång.

Attackerna mot medier är en viktig beståndsdel i autokratiseringens själva infrastruktur. I Europa och i övriga världen. De kommer oftast tidigt när ett land börjar vägen bort från den liberala demokratin. Mediefriheten beskärs inte sällan genom direkta angrepp, genom att utnyttja politikernas egna plattformar eller genom att påverka den makt som finns hos granskande myndigheter. Det finns skäl att ge utvecklingen i USA lite extra fokus. President Donald Trumps återkommande och stenhårda angrepp mot medier och journalister sticker ut på ett djupt obehagligt sätt. Kommersiella medier hotas med stora bötesbelopp och indragna licenser. Public service får indraget statligt stöd och journalister oavsett uppdragsgivare hånas och trakasseras verbalt av landets högsta makthavare. I rapporten från V-Dem Institute konstateras: ”Den hastighet med vilken den amerikanska demokratin just nu monteras ned saknar motstycke i modern historia.”

Efter decennier som journalist har jag aldrig varit mer övertygad om vikten av oberoende och fria medier än nu. Ett pluralistiskt, välmående medielandskap, med starka public service-medier och välmående kommersiella mediebolag sida vid sida, minskar sårbarheten mot demagogi. Det blir lättare att utkräva ansvar och ställa makthavare till svars.

Den stund vi som medborgare slutar dela verklighetsbilder får vi allt svårare att föra ett samtal. Med parallella verklighetsbilder blir sanningen relativ. Det spelar roll om vi tror att det var Vladimir Putin eller Volodymyr Zelenskij som startade kriget i Ukraina för att ta ett exempel. Genom att ge sig på oberoende medier och öka kontrollen över det fria ordet blir det enklare för de politiker som vill att ta och behålla tolkningsföreträdet.

Vi behöver också påminna oss om att vi lever i en tid när det aldrig har varit lättare att producera falsk information. Information som sprids av statsaktörer för att så split och minska trovärdigheten till samhällets institutioner och därigenom minska den samlade motståndskraften. Även här är närvaron av oberoende medier med hög räckvidd och stor trovärdighet fundamentalt för att minska sårbarheten. Utan trovärdiga källor som medborgarna vänder sig till och litar på minskar samhällets motståndskraft i ansträngda lägen. Det visar inte minst kriget i Ukraina och de omfattande resurser Ryssland lägger på att vrida fakta, sprida falska nyheter och minska motståndsviljan.

Historien är tydlig, demokrati är ingen självklarhet. Det visar siffrorna över utvecklingen i världen tydligt. Siffror som det vore förödande om vi blundar inför. För mig är ett av de allra viktigaste skydden av demokratin närvaron av fria och oberoende medier. Vi har alla ett ansvar att värna och skydda dem som utsätts för allt hårdare angrepp. Det är en kamp som vi måste föra varje dag.

Cilla Benkö, vd Sveriges Radio och vice ordförande EBU

Denna text har publicerats som en debattartikel i Dagens Industri den 8 april 2026

Och på engelska i The Times 6 april 2026

FAKTA

V-Dem Democracy Report 2026

·       Demokratin i världen är tillbaka på 1978 års nivåer

·       92 autokratier och 87 demokratier i världen

·       74 procent av världens befolkning (ca 6 miljarder) lever i autokratier

·       Endast 7 procent lever i liberala demokratier

·       Demokratin i Västeuropa och Nordamerika är på lägsta nivån på över 50 år

·       USA förlorar sin status som liberal demokrati för första gången på över 50 år

Länk till rapporten: https://www.v-dem.net/documents/75/V-Dem_Institute_Democracy_Report_2026_lowres.pdf

 

Cilla Benkö Debattartikel

Kontakter

Cilla Benkö

Vd

Senaste nytt

12/10/2026

För att fortsätta vara relevanta behöver vi utvecklas

Programdirektör Sofia Wadensjö Karén skriver om kommande förändringar inom Programenheten på Sveriges Radio under hösten.

01/10/2026

Gemensamt blogginlägg Sveriges Radio, SVT och UR: Vi fördjupar samarbetet ytterligare mellan public service-bolagen

SVT, Sveriges Radio och UR tar nu ytterligare steg i samarbetet mellan bolagen. Genom att arbeta mer tillsammans vill vi använda våra resurser mer effektivt, minska kostnaderna och skapa mer robusta verksamheter med samlad kompetens. Ytterst handlar det om att värna programverksamheten och det innehåll som når publiken. Det skriver de tre svenska vd:arna för public service bolagen i en gemensam text.

28/9/2026

En viktig del av Sveriges beredskap – därför bör marknätskostnaderna kompenseras

I somras föreslog regeringen extra medel till public service-företagen för de kraftigt ökade kostnaderna för marknätsdistribution. Sveriges Radio välkomnar initiativet. Kostnadsökningarna är en direkt följd av förändringar på marknaden och har inte funnits med i de ekonomiska förutsättningar som låg till grund för nuvarande tillståndsperiod. Det skriver stabschef Gabriel Byström.

25/9/2026

Sveriges Radio-frukost på Bokmässan: Hur mycket käbbel tål demokratin?

Vad tar de svenska mediehusen med sig från valrörelsen 2026? Detta diskuterades på Sveriges Radios-frukostseminarium special vid Bokmässan i Göteborg. 

22/9/2026 - Senast uppdaterad 30 september 2026

Några tankar kring public service, publiken och AI

Hur ska public service nå publiken och upprätthålla sitt uppdrag när AI förändrar medielandskapet? Det var en central fråga när jag nyligen deltog i två konferenser i London och Mainz. Jag tar med mig att vi på Sveriges Radio har kommit långt, men också hur viktigt samarbetet med våra europeiska kollegor är.  Det skriver Sveriges Radios AI ansvarige Andreas Landmark. 

21/9/2026

Radio fortsatt förstahandsval vid kris och VMA, men kunskapen bland unga vuxna behöver öka

Idag inleds Beredskapsveckan, då myndigheter, organisationer och företag på olika sätt bidrar till att stärka samhällets motståndskraft. För Sveriges Radio är veckan ett tillfälle att uppmärksamma vårt beredskapsuppdrag och vikten av att människor vet var de kan hitta snabb och trovärdig information när något allvarligt inträffar, skriver Lillan Hedlund, chef för Sändningsledningen med ansvar för VMA

01/9/2026

Vi samlas för Göteborg, demokrati och debatt - gemensam debattartikel Sveriges Radio, GP och SVT

Vi närmar oss nu valen till riksdag, region och kommun. Här i Göteborg väntar ett spännande kommunval där de nio nuvarande partierna i fullmäktige vill göra sina röster hörda för alla er som ska rösta. Vi som representerar de tre största medierna i staden går därför samman för att bjuda på en manifestation för demokrati och erbjuder en spännande slutdebatt för alla göteborgare, skriver Christofer Ahlqvist, Cilla Benkö och Anne Lagercrantz. Artikeln har publicerats i GP 19 augusti 2026.

31/8/2026

Sveriges Radio-frukost: "Det nya radiolandskapet – vad händer när kartan ritas om?"

Radiokartan i Sverige har ritats om med nya nationella och regionala sändningstillstånd och en helt ny nationell kanal med fokus på talad radio. Vilka nya perspektiv och format kommer radiolyssnarna mötas av? Vilka frekvenser kommer svenskarna ratta in när nya erbjudandet av liveradio växer och vilka kommersiella kanaler vinner kampen om annonsörerna? Detta och mer diskuterades vid Sveriges Radios frukostseminarium måndagen den 31 augusti i Radiohuset i Stockholm. Hela seminariet finns nu att lyssna på i efterhand.

30/6/2026

Kommentar gällande kompensation för marknätet

Regeringen har idag berättat att man vill kompensera Sveriges Radio och SVT för ökade marknätskostnader. Nu skickas ett förslag ut på remiss. Tidigast i höst vet vi hur stor kompensationen blir kommenterar Sveriges Radios vd Cilla Benkö.

19/5/2026 - Senast uppdaterad 1 juli 2026

Sveriges Radio-frukost: Är medierna redo att möta desinformation i årets valrörelse

 Deepfakes, röstkloning samt AI-manipulerat innehåll är på frammarsch och det kan vara svårt att veta vad som är sant och falskt. Hur säkerställer svenska medier sin trovärdighet när trycket från desinformation, missinformation och manipulation ökar? Dessa frågor och mycket annat togs upp på Sveriges Radios frukostseminarium den 19 maj. Nu finns seminariet att lyssna på i efterhand.

07/4/2026

Sex frågor. Sex orter. Sex dagar.

Den 24 mars drog satsningen ”Ekot från Sverige” igång. Under sex sändningsdagar åker Ekot till sex olika orter för att skildra väljarnas sex viktigaste frågor – direkt från platser där problemen märks och lösningarna testas. Detta är en del av Ekots och Sveriges Radios samlade valbevakning och ambition att ge lyssnarna kunskap och konstruktiva debatter, skriver Klas Wolf-Watz och Martin Runnquist-Nilsson.

19/3/2026 - Senast uppdaterad 1 juli 2026

Internationellt mediesamarbete stärker urfolks röster, berättelser och språk

Sveriges Radios minoritetsredaktion Sameradion har nyligen inlett ett internationellt samarbete med andra urfolksredaktioner runt om i världen. Sameradions kanalchef Thomas Sarri skriver här om det nya samarbetsorganet , Indigenous Public Media (IPM).

18/3/2026 - Senast uppdaterad 1 juli 2026

Tre mål för framtiden

Sveriges Radio ska ge ett värde för alla, vi ska vara på plats och vi ska sträva efter att vara bäst på ljud. Det är de tre strategiska mål som ska vägleda oss i en allt osäkrare tid, skriver Sveriges Radios vd Cilla Benkö.

18/3/2026 - Senast uppdaterad 1 juli 2026

Sveriges Radio-frukost: "Person eller redaktion? Om profilering av journalister"

Vid ett seminarium i Radiohusets Studio 4 den 12 mars diskuterade hur svenska medier arbetar med profilering av nyhetsjournalister och om det finns grepp som traditionella medier kan hämta inspiration från nya medieformat? (Länk till lyssning nedan)

13/3/2026

Livepodd med Det politiska spelet i Luleå, Karlskrona, Falun och Visby

Upplev radio live på scen med Sveriges största podd om politik, Det politiska spelet tillsammans med P4. Programledaren Parisa Höglund har med sig de politiska kommentatorerna Fredrik Furtenbach och Helena Gissén och tillsammans bjuder de på en underhållande, inbjudande och folkbildande show.

Sveriges Radios Växel

08 -784 50 00

Växeln är öppen helgfri vardag kl 8:30-17.