Sveriges Radios AI-fokus just nu
Panelen vid Sveriges Radio frukost om AI 20 oktober 2025.
Sveriges Radio har lanserat sin egen interna AI-portal och en ny AI-kurs rullas ut för medarbetare. Vi fortsätter också samtala om hur AI påverkar journalistiken och funderar över hur AI-assistenter tar plats i vår nyhetsvardag. Och så får vårt nyhetssök nya funktioner. Det skriver Sveriges Radios nya AI-ansvarige, Andreas Landmark.
Sedan drygt två månader är jag AI-ansvarig på Sveriges Radio med uppdrag att hålla ihop AI-utvecklingen i hela bolaget, från policy och utbildning till konkreta verktyg i redaktionernas vardag och se till att AI verkligen ger förbättringar i det journalistiska arbetet och publikupplevelsen.
För oss är det otroligt viktigt att Sveriges Radio använder AI ansvarsfullt, och att vi är transparenta med hur och vad vi använder AI-verktyg till. Därför kommer här tre inblickar i vad som händer just nu inom Sveriges Radio.
Sveriges Radios nya AI-portal och kursen AI för alla
Den 8 oktober lanserade Sveriges Radios sitt eget AI-verktyg, vi valt att kalla för Prompto.
Syftet är att ge samtliga medarbetare på Sveriges Radio en säker och kostnadseffektiv AI-assistent. Fördelen med att utveckla den internt är bland annat att vi kan styra funktioner så att de passar Sveriges Radios arbetsflöden, men framför allt att vi värnar vårt oberoende. Prompto är inte låst till en specifik AI-modell och vi kan styra hur vår känsliga data hanteras. Prompto har utvecklats av Sveriges Radios själva och kommer fortsätta förbättras framöver.
Prompto ger en miljö där medarbetare bland annat kan:
Använda avancerade språkmodeller på ett säkert sätt
Analysera och sammanfatta dokument
Dela arbetsflöden och promptar mellan redaktioner
Vid behov koppla ihop agenter med andra interna system.
Hur kommer det här märkas för publiken? Prompto är ett verktyg begränsat till research och effektivisering av interna arbetsflöden. Sveriges Radio har tidigare bidragit till att ta fram gemensamma riktlinjer för transparens gällande AI i publiceringar, och kommer såklart vara tydliga i hur, när och varför vi använder AI-verktyg i vår journalistik.
För att lanseringen ska bli trygg och begriplig hör verktyget ihop med utbildningen: AI för alla som ger alla medarbetare gemensamma grunder, riskmedvetenhet och praktiska övningar direkt i Prompto. Kursen är en påbyggnad på den grundkurs i AI som genomfördes på hela Sveriges Radio 2024. Vi har också under hösten tillsatt ett projekt med fyra AI-coacher som kommer hjälpa redaktioner i hela landet. Fyra journalister med stor kunskap kring AI-verktyg och hur de kan användas på ett säkert sätt för att förbättra vår journalistik.
Samtal om hur AI påverkar medier och en tankeväckande undersökning från EBU
Vi tycker det är viktigt att mediebranschen och andra diskuterar frågor relaterade till AI. I måndags anordnade vi på Sveriges Radio därför ett frukostseminarium, ”Vilse i sökdjungeln – hur jobbar svenska mediehus med AI?”* där jag tillsammans med företrädare för Schibsted, Bonnier och NTM diskuterade aktuella AI-frågor. Vi är många mediehus som kämpar med samma typer av frågor: Hur ska vi använda tekniken och vad betyder den för journalistiken? Klart är att mycket kommer påverkas på olika sätt. Lyssna gärna på diskussionen som ger en inblick hur AI påverkar oss.
För samtidigt som vi ser potential i tekniken för bättre journalistik, finns det en oro kring att AI-assistenter ofta felaktigt sammanfattar och återger journalistik. I veckan släppte EBU en ny undersökning gjord av 22 public serviceföretag, däribland SVT, som visar att 45% av svaren från chatbotarna i undersökningen hade någon typ av betydande felaktighet. Detta samtidigt som allt fler använder AI-assistenter för att få information om sin omvärld, enligt den årliga rapporten från ”Svenskarna och internet”.
Sveriges Radios uppdrag blir därför viktigare än någonsin. Vi kommer fortsätta prioritera fötter på marken, journalister på plats i Sverige och världen. För att få ut verifierad journalistik om vår samtid. Och samtidigt utforskar vi nya sätt att nå ut med vårt innehåll.
Nyhetssöket får nya funktioner
Vi är mitt i att vidareutveckla vårt AI-stödda nyhetssök. Där du kan ställa en fråga och få ett begripligt svar som länkar till Sveriges Radios journalistik. Det här görs i samarbete med EBU, och har under året fått nomineringar till både Prix Europa och Prix Italia. Vi arbetar just nu på att införa förslag på uppföljande frågor, bättre användarupplevelse och eventuellt möjlighet att få in sökbarhet av poddar. Allt för att du som lyssnare ska kunna ta del av precis det du vill av vårt breda utbud.
Andreas Landmark
AI-ansvarig, Sveriges Radio
* Sveriges Radio-frukosten ”Vilse i sökdjungeln – hur jobbar svenska mediehus med AI?” finns att lyssna på i appen Sveriges Radio (sök efter ”frukost”) och här via webben.
Hur förändras journalistiken och vilket förhållningssätt har svenska mediehus till AI? Och hur behåller medierna sin relevans i en värld där allt fler får information via AI-chattar?
Seminariet inleds med ett samtal med Måns Jonasson, Internetexpert på Internetstiftelsen om vad svenskarna egentligen använder AI till. Efter samtalet följer ett panelsamtal om hur användningen av AI ser ut i mediebranschen.
Medverkande:
Andreas Landmark, AI-ansvarig, Sveriges Radio
Cecilia Schramm, Redaktionell utvecklingschef, Bonnier News Business Sverige
Jens Pettersson, chef för redaktionell utveckling på NTM
Angelica Öhagen, Projektledare AI och innovation, Aftonbladet
Kontakter
Andra skribenter
Senaste nytt
Internationellt mediesamarbete stärker urfolks röster, berättelser och språk
Sveriges Radios minoritetsredaktion Sameradion har nyligen inlett ett internationellt samarbete med andra urfolksredaktioner runt om i världen. Sameradions kanalchef Thomas Sarri skriver här om det nya samarbetsorganet , Indigenous Public Media (IPM).
Tre mål för framtiden
Sveriges Radio ska ge ett värde för alla, vi ska vara på plats och vi ska sträva efter att vara bäst på ljud. Det är de tre strategiska mål som ska vägleda oss i en allt osäkrare tid, skriver Sveriges Radios vd Cilla Benkö.
Sveriges Radio-frukost: "Person eller redaktion? Om profilering av journalister"
Vid ett seminarium i Radiohusets Studio 4 den 12 mars diskuterade hur svenska medier arbetar med profilering av nyhetsjournalister och om det finns grepp som traditionella medier kan hämta inspiration från nya medieformat? (Länk till lyssning nedan)
Livepodd med Det politiska spelet i Luleå, Karlskrona, Falun och Visby
Upplev radio live på scen med Sveriges största podd om politik, Det politiska spelet tillsammans med P4. Programledaren Parisa Höglund har med sig de politiska kommentatorerna Fredrik Furtenbach och Helena Gissén och tillsammans bjuder de på en underhållande, inbjudande och folkbildande show.
Inför valet blir opartiskheten än viktigare
Sofia Wadensjö Karén, programdirektörÄr vissa åsikter mer acceptabla än andra på Sveriges Radio? Frågan har ställts de senaste dagarna, svaret är givetvis nej. Det skriver programdirektör Sofia Wadensjö Karén. Att frågan ens ställs beror på att Sveriges Radios medarbetare Mårten Arndtzén nyligen fått bevakningsbegränsningar fram till valet. I sak innebär det att han inte som planerat kommer att vara valkommentator på Sveriges Radios kulturredaktion, inte heller programledare i Kulturnytt. Däremot fortsätter han sitt grunduppdrag som konstkritiker.Vad är det då som har hänt? Inför ett val träder särskilda riktlinjer på samtliga tre public service-bolag i kraft. De är lite olika formulerade, men går i sak ut på att politiker inte kan medverka i våra sändningar som experter, kåsörer, tävlingsdeltagare eller dylikt. Det vill säga på ett sätt som kan gynna dem som politiker, men där sammanhanget inte är politiskt. En annan viktig formulering är att en medarbetare som offentligt redovisat en uppfattning i en politisk fråga inte kan ha arbetsuppgifter som påverkar innehållet i publiceringar som behandlar valet.Riktlinjerna är nogsamt utformade. Vår valbevakning ska vara opartisk och saklig, minsta tvivel om motsatsen är skadlig. Icke desto mindre är de här avvägningarna ofta komplexa. Ingen fråga eller situation är den andra lik. Det finns ofta omständigheter som kanske inte blir så framträdande i den efterföljande debatten, men som ändå har bäring på beslutet. Ibland till och med en helt avgörande bäring.I debatten just nu ställs två bedömningar som gjorts inom Sveriges Radio det senaste året mot varandra. En kommande valkommentator på kulturredaktionen, Mårten Arndtzén, som uttalat sig stödjande för sittande kulturminister. En utrikeskorrespondent, Cecilia Uddén, som skrivit på ett upprop för pressfrihet i Gaza där ordet folkmord nämns i en formulering.Att reducera de här två fallen, med dess helt olika kontext och premisser, till en höger- respektive vänsterfråga är att förenkla intill populismens gräns. Vi tittar på de båda fallen lite mer i detalj.I somras undertecknade en rad journalister i Sverige ett Gaza-upprop som i grunden handlade om pressfrihet, en oro och frustration över att världens medier inte kan rapportera på plats inne i Gaza formulerades. När vi journalister inte kan rapportera om det som sker, inte kan vara publikens ögon och öron, blir situationen djupt problematisk ur ett publicistiskt perspektiv. Uppropet rymde även en viss mediekritik. Den var slängigt formulerad och kritiken som sådan – att svenska mediers undermåliga bevakning legitimerar det som enligt experter beskrivs vara ett pågående folkmord – var uppseendeväckande.Att stötta pressfrihet är ett av extremt få fält där man som public service-medarbetare kan vara partisk. Dock var jag såväl internt som externt i somras tydlig med det olämpliga i att som public service-medarbetare underteckna upprop, oavsett innehåll. Olämpligt, ja. Men på grund av kärnan i uppropet inte så olämpligt att det ledde till bevakningsrestriktioner.I det nu aktuella fallet rör det sig om en medarbetare som uttrycker sig på ett sätt som kan upplevas som ett stöd för en politiker. Att samma medarbetare fortsatt ska kunna vara valkommentator är inte förenligt med de riktlinjer vi har.Att vi närmar oss ett val och de särskilda valriktlinjerna trätt i kraft är en viktig faktor i det beslut som ansvarig utgivare och kulturchef Peter O Nilsson har landat i. Sveriges Radio sänder 140 000 timmar radio om året, verksamheten består av ett 40-tal olika nyhetsredaktioner. För att kunna bedriva ett professionellt och nära utgivarskap har vi därför även ett 40-tal olika utgivare. Utgivarskapet är ett så kallat ensamansvar, vilket innebär att den ansvariga utgivaren har just ensamt ansvar för innehållet, ansvarskedjan ska vara tydlig.Det innebär inte att varje utgivare sitter i egen bubbla. På ett företag som Sveriges Radio pågår givetvis ett levande, publicistiskt samtal på olika nivåer i verksamheten konstant. Det innebär ett slags icke-formaliserat kalibrerande inom svåra publicistiska avvägningar. Men själva utgivarbesluten fattas av utgivaren.Och något facit när det kommer till utgivarfrågor finns inte. De faktiska situationerna skiljer sig åt, utgivare hamnar ständigt i olika beslut inom synbart likartade frågeställningar runtom i mediesverige. För publicistik handlar om ett konstant flöde av olika bedömningar och beslut. När det gäller just bevakningsbegränsningar har det till exempel beslutats om sådana kring ”metoo”-uppropen samt uppropet ”Vems SR?” som kom i kölvattnet av Black Lives Matter. Även nämnda Cecilia Uddén har vid ett tillfälle fått bevakningsbegränsningar när hon som USA-korrespondent uttalade sig värderande om presidentkandidaterna i presidentvalet 2004.Men det här är inte lättvindiga beslut. Inför vissa beslut är det dessutom lätt att förutsäga en förenklad polemisering kring public service. Men att försöka parera för eventuell kritik ska – och får aldrig – ligga med i våra bedömningar. Som publicister måste vi vara sakliga när vi fattar våra beslut. Även om vi ser att de kan komma att ifrågasättas.Själva ifrågasättandet och debatten i sig ger ju dock en möjlighet att fördjupa diskussionen. Liksom förhoppningsvis förståelsen för de bedömningar som gjorts.Sofia Wadensjö KarénProgramdirektör, Sveriges RadioDetta blogginlägg har också publicerats som en debattext på Expressen kulturdebatt den 12 mars
Sveriges Radio-frukost 12 mars: Person eller redaktion?
Att som nyhetsmedia nå ut med sitt innehåll handlar så klart om innehållet i själva nyheterna: timing, källor, analyser, vinklar, att kunna ge ögonblicksbilder på plats. Men finns det grepp som traditionella medier kan hämta inspiration från nya medieformat och hur arbetar redaktioner med profilering av nyhetsjournalister? Detta och mer diskuteras vid Sveriges Radios frukostseminarium torsdagen den 12 mars i Radiohuset i Stockholm. Att nå ut i nyhetsbruset handlar förutom innehållet också om paketering och vilka format som publiken vill ta del av nyheterna på. En annan viktig faktor är igenkänning och vilket förtroende man har för de journalister som förmedlar nyheterna. Hur arbetar svenska mediehus med profilering av nyhetsjournalister? Hur vill svenska nyhetskonsumenter få sina nyheter paketerade? Finns det grepp som traditionella medier kan hämta inspiration från nya medieformat? Frukosten inleds med ett samtal mellan Yvonne Andersson, analytiker på Mediemyndigheten och moderator Erik Blix.Därefter följer en mediepanel med: Fädek Jabar, ansvarig för sociala medier, Dagens industri Isabelle Swahn, nyhetschef P3 Nyheter Christian (TikTok-Chrille) Skogsgårdh, journalist Jakob Wagner, digital chef och redaktionell utvecklingschef Expressen Sveriges Radios vd Cilla Benkö inleder. Datum: Torsdag 12 mars 2026Tid: 08:15-09:15 (frukostmacka och kaffe serveras från 07:45)Plats: Studio 4, Radiohuset, Oxenstiernsgatan 20, StockholmFölj seminariet digitalt eller på platsObservera att antalet fysiska platser begränsade och måste förbokas. Medtag legitimation för inpassering till Radiohuset. Eftersom din bokning är personlig kan den inte överlåtas till en annan person.Anmälan här: Person eller redaktion? Så arbetar svenska medier med profilering av nyhetsjournalisterSeminariet sänds direkt via ”övriga sändningar” under kanalfliken i appen Sveriges Radio och läggs ut som podd i efterhand under ”Sveriges Radio-frukost”.Presskontakt: Claes Bertilson, presschef, 070-327 7807 eller claes.bertilson@sverigesradio.se
Mindre käbbel, bättre samtal: Så vill Sveriges Radio bidra till en bättre valbevakning
Sveriges Radios frukostseminarium panel om valårets debatter, Sofia Wadensjö Karén i mittenVi lever i en tid då demokratier är på tillbakagång, då auktoritära ledare använder lögnen som vapen och den världsordning vi länge tagit för given är i gungning. Samtidigt går vi in i ett valår. Vår samtid ställer nya krav även på journalistiken. Det skriver programdirektör Sofia Wadensjö Karén som också idag deltog vid ett frukostseminarium om valdebatten (länk nedan).Hur hjälper vi vår publik att kunna göra så välinformerade val som möjligt? Hur får vi de olika politiska alternativen att framstå tydligt? Och hur hjälper vi lyssnarna att orka ta till sig de olika valbudskapen? Det är några av de frågor som är helt centrala i förberedelserna inför årets valbevakning. Kanske särskilt den sista frågan.För låt oss vara överens om en sak, dagens mediala debattformat formades i en annan tid, före internet. Det var i en tid då konfrontativa, ofta hatiska, kommentarer inte konstant flödade över alla bräddar i sociala medier-flöden, en tid då partiledare inte avgick med hot och hat som skäl. Vi har alla sett förändringen det senaste decenniet. Det offentliga samtalet förråas, tonen är allt oftare konfrontativ, polariserande och illvillig. Att ett sådant samhälle ställer helt andra krav även på journalistiken är obestridligt.Den publicistiska instinkten är ju ofta att söka konflikt. Många gånger är det motiverat, men inte alltid. Här har kanske vi publicister anledning att vara självkritiska. Det offentliga samtalet har blivit så konfrontativt att många stänger av, både bildligt och bokstavligt. Allt oftare vittnar vår publik om en tilltagande trötthet gällande högljudda mediedebatter och om en längtan efter en seriös orientering gentemot sakfrågor. I en sådan omvärld måste vi publicister lägga fokus, energi och tankekraft på att delvis förändra vår valbevakning.Under valåret vill Sveriges Radio därför skapa förutsättningar för samtal där åsiktsmotståndare tydligt får förklara sin ståndpunkt. Men på ett sätt som gör att publiken orkar lyssna. Vi ska ha program, ingångar och moment i våra sändningar där vi sänker temperaturen, utmanar våra gäster i att verkligen lyssna på varandra, där de får tala till punkt och där vår publik får en rimlig möjlighet att ta ställning till de olika politiska alternativen. Men att skapa så goda förutsättningar som möjligt för nyanserade, icke konfrontativa samtal är en del av valbevakningen framåt. Vid sidan av detta ska vi förstås också ha tuffare debatter och skarpa granskningar. Det ena utesluter inte det andra. Men det finns en trötthet hos publiken som vi behöver ta på allvar. Målet med vår valbevakning är att våra lyssnare ska kunna göra välinformerade och välgrundade val.Inför valet arbetar därför Sveriges Radio utifrån tre löften till publiken:Vi ska avslöja det som behöver avslöjasVi ska avslöja oegentligheter och granska de olika partiernas politik liksom dess företrädare. Vi ska också synliggöra de samhällsfrågor som är viktiga för väljarna, men som partierna försöker undvika.Vi ska göra alternativen tydligaVi ska ha debatter och utfrågningar som, genom skarpa frågor, klargör alternativen. Våra debatter ska tydliggöra vilket samhälle de olika partierna vill forma – och vad de väljer bort när de prioriterar.Vi ska ge mindre plats för käbbelVi ska oftare flytta fokus i debatten från att göra ner åsiktsmotståndaren till att öka publikens förståelse eller visa på lösningar. Lyssnarna ska orka lyssna. Mediernas har en viktig roll under det kommande valåret. Vi ska ge publiken verkliga möjligheter att förstå både sakfrågor och skiljelinjer. På Sveriges Radio är ambitionen tydlig: mindre käbbel, bättre samtal – för att fler både ska vilja och orka lyssna.Sofia Wadensjö Karén, programdirektör, Sveriges RadioDen 12 februari arrangerades ett frukostseminarium i Radiohuset, Stockholm Blir det krasch eller konsensus i valårets debatter? 12 februari 2026 - Sveriges Radio-frukost | Sveriges Radio.Vilket ansvar tar medierna för den offentliga debatten?Vilken roll kommer de traditionella partiledardebatterna ha i årets val? Behöver svenska medier utmana sina traditionella debattformat?Frukosten inleddes med ett samtal mellan Niklas Källner, programledare för podden Krasch eller konsensus och moderator Erik Blix.I panelen deltog:Michael Kucera, programchef Samhälle, Nyheter och Sport, SVTSofia Wadensjö Karén, programdirektör, Sveriges RadioEvelina Hertz, redaktör, Lokaltidningen Mitt i Erik Hedtjärn, redaktionschef, Svenska DagbladetInledning av Sveriges Radios vd Cilla Benkö.
Den mänskliga rösten är vår viktigaste valuta
Andreas Landmark, AI-ansvarig, Sveriges Radio Idag firar vi World Radio Day. En dag instiftad av Unesco för att hylla radion för rösterna och berättelserna vi förmedlar. Årets tema är ”Radio and Artificial Intelligence” med budskapet: ”AI is a tool, not a voice.” Vilket går rakt in i kärnan i Sveriges Radios strategi. Det skriver Andreas Landmark, AI ansvarig på Sveriges Radio. När Sveriges Radio förra året fyllde 100 år, tog vi fram en film som skildrar vårt uppdrag och vilka vi är. I den finns en mening som ständigt är med mig: ”Berättelsen om Sveriges Radio är en berättelse om röster.” Vårt uppdrag är centrerat kring den mänskliga rösten, att föra ett samtal. Något som är särskilt viktigt i den AI-revolution vi just nu befinner oss i. I en tid där tekniken rusar framåt är det avgörande att inte tappa bort vad som faktiskt skapar förtroende. I min roll som AI-ansvarig på Sveriges Radio rör jag mig ständigt mellan strategi och redaktionell vardag, ett perspektiv jag nyligen lyfte i en panel hos Medieledarna. Medan många ser hur AI ritar om hela mediekartan, består vår viktigaste uppgift: Att oavsett teknikskifte upprätthålla förtroendet för vårt innehåll.Den mänskliga röstenSveriges Radio har fattat ett viktigt beslut: vi använder inte syntetiska röster. När du hör en röst hos oss ska du veta att det finns en verklig person bakom orden. Att någon bär ett publicistiskt ansvar, som förstår kontext och som kan ställas till svars av vår viktigaste uppdragsgivare: dig.Samtidigt navigerar Sveriges Radio en osäker framtid. AI-tjänster kommer förändra hur publiken tar del av information. AI går från något valbart till att bli en osynlig infrastruktur i människors digitala vardag. Sveriges Radio har ett demokratiskt och beredskapsmässigt uppdrag att nå ut med verifierad journalistik. Och måste därför vara redo för nya sätt att möta vår publik, i nya tjänster.Men den mänskliga rösten är, och förblir, vår viktigaste valuta.Ett valår kräver verifierad verklighetNär Sverige senast gick till nationella val 2022 var kvalitén på AI-genererad bild och video skrattretande, 2026 är de oskiljbara från verkligt material. I detta landskap ska Sveriges Radio vara en trygg hamn, i etern och på internet.Vår styrka är våra fötter på marken. Våra reportrar och redaktörer. Vår närvaro i Sverige och världen. Journalister som granskar, återger och förstår en komplex värld. Grunden är vår journalistiska metod och att samtidigt använda ny teknik för att utveckla och stärka vårt innehåll.AI är ett verktyg som hjälper oss att hitta rätt i arkivet, effektivisera research och presentera innehåll så att du hittar det du söker. Utan att tumma på publicistiken. För oss fortsätter det handla om att låta tekniken sköta databearbetning för att frigöra tid till det mänskliga mötet.Berättelsen om Sveriges RadioIdag talar jag inför kollegor från hela Europa i EBU Academy om AI och etik*. För mig är ny teknik, och särskilt AI, tätt sammanlänkat med pressetik. Inte som en begränsning. Utan som en förutsättning för att behålla trovärdighet och samtidigt nå ut till en ny generation.Som avslutning för att markera World Radio Day, finns det inget bättre sätt än att lyfta min kollega Siri Fagerudds röst. Ur filmen om Sveriges Radios första 100 år:Berättelsen om Sveriges Radio är en berättelse om alla dem som under 100 år gått till jobbet för att åstadkomma något som är större än dem själva.Ett uppdrag närmast besjälat av att bana vägen, för fler röster, för större förståelse, men också för ny teknik. För en ny typ av journalistik. Närmare våra lyssnare. I hela Sverige.Berättelsen om Sveriges Radio är en berättelse om röster. Och att dessa röster alltid är, och alltid kommer vara, Sveriges Radios framtid.Andreas LandmarkAI-ansvarig, Sveriges Radio* seminariet är gratis men endast för medlemmar i EBU
Intense pressure on public service in Lithuania
Recently, political pressure on the Lithuanian public service company LRT has increased dramatically. Cilla Benkö and Gabriel Byström from Swedish Radio write op-ed about a deeply troubling development. The text was first published as an op-ed in Swedish by Expressen 9 December 2025Today, Lithuanian journalists are demonstrating in front of the parliament in Vilnius. The reason is simple: they want the world to understand what is happening in our Baltic neighboring country. These journalists want the world to react to the planned measures against the public service company LRT.For many years, the country has held a very stable position high up on Reporters Without Borders’ World Press Freedom Index, most recently ranked 14th. There has been a strong framework around public service, ensuring both political independence and solid finances.Much of this is now at risk, which has prompted both local journalists and media freedom organizations across Europe to react strongly. Amongst other things, the government wants to change the rules regarding the CEO. The proposal, which has already been discussed in the Lithuanian parliament in a first round, is that a simple majority should be enough to dismiss the CEO of LRT. On top of that the vote would be secret. Currently, the vote is open and requires a qualified majority (at least eight out of twelve members) for dismissal. If the proposal passes, the distance between politics and journalism will shrink, increasing the risk of political appointments.The government has also decided to freeze LRT’s budget for the years 2026–2028, which risks leading to extensive cutbacks. A year ago, the government also decided to conduct an analysis of LRT’s independence to ensure the company truly meets impartiality requirements. The analysis has been criticized for unclear usage and vague parameters. The European Centre for Press and Media Freedom (ECPMF) has warned that such investigations risk creating self-censorship and threatening editorial independence.Driving the changes regarding LRT has been the ruling party Nemuno Aušra, part of a patchwork coalition government together with, among others, the Social Democrats. The party, which has quickly gained significant traction, was founded as recently as 2023 and has been surrounded by rumors of links to Russian oligarchs. This summer, LRT published an investigation into this[1]. Leading representatives have also repeatedly been accused of antisemitism; as recently as last week, party leader Remigijus Žemaitaitis was fined heavily for hate crimes against Jews by a Lithuanian court.Public service plays a central role in times of increased disinformation and influence campaigns. Through tougher political pressure, a shrinking budget, and increased pressure on the highest public service leadership, Lithuania now risks taking major steps away from one of the foundations that has made the country a stable liberal democracy: a free and independent public service. This is deeply troubling.Cilla Benkö, vice President European Broadcasting Union and Director General, Swedish Radio Gabriel Byström, Chief of Staff, Swedish Radio[1]https://www.lrt.lt/en/news-in-english/19/2604388/lithuania-s-nemunas-dawn-party-backer-linked-to-russian-billionaires-media?The article was first published in Swedish in Expressen 9 December 2025
Hårt tryck mot public service i Litauen
På kort tid har det politiska trycket på det litauiska public service-bolaget LRT ökat dramatiskt. Sveriges Radios Cilla Benkö och Gabriel Byström skriver om en djupt oroande utveckling. Denna text publicerades i Expressen 9 december 2025. (English version available)I dag demonstrerar litauiska journalister framför parlamentet i Vilnius. Anledningen är mycket enkel. De vill få omvärlden att förstå vad som håller på att hända i vårt baltiska grannland. De vill få omvärlden att reagera mot de planerade åtgärderna mot public service-bolaget LRT.Under många år har landet haft en mycket stabil position högt upp på Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex, senaste året på plats 14. Det har funnits ett starkt ramverk runt public service som säkerställt både politiskt oberoende och en solid ekonomi.Nu riskeras mycket av detta vilket fått både inhemska journalister och mediefrihetsorganisationer över Europa att reagera starkt. Bland annat vill regeringen förändra reglerna som rör den verkställande direktören. Förslaget, som redan har behandlats i det litauiska parlamentet i en första omgång, är att det ska räcka med enkel majoritet för att avsätta vd:n för LRT. Omröstningen ska dessutom vara hemlig. I dag är det en öppen omröstning där det krävs kvalificerad majoritet (minst åtta av tolv ledamöter) för ett avsättande. Skulle förslaget klubbas igenom minskar armlängds avstånd mellan politik och journalistik och ökar risken för politiska utnämningar.Regeringen har också beslutat att frysa LRT:s budget under åren 2026–2028 vilket riskerar att leda till omfattande nedskärningar. För ett år sedan beslutade regeringen dessutom att genomföra en analys av LRT:s oberoende för att säkerställa att bolaget verkligen levde upp till kraven på opartiskhet. Analysen har kritiserats för att det är oklart hur den ska användas och för att dess ramar har varit otydliga. Bland annat har European Centre for Press and Media Freedom (ECPMF) varnat för att dylika utredningar riskerar att skapa självcensur och hota det redaktionella oberoendet.Drivande i förändringarna när det gäller LRT har varit regeringspartiet Nemuno Aušra som är en del i en brokig koalitionsregering tillsammans med bland andra Socialdemokraterna. Partiet, som snabbt nått stora framgångar, startades så sent som 2023 och har bland annat omgärdats av rykten om kopplingar till ryska oligarker. I somras publicerade LRT en granskning av just detta[1]. Ledande företrädare har återkommande också anklagats för antisemitism, så sent som förra veckan dömdes partiledaren Remigijus Žemaitaitis till höga böter för hatbrott mot judar av en litauisk domstol.Public service spelar en central roll i tider av ökad desinformation och påverkanskampanjer. Genom ett hårdare politiskt tryck, krympt budget och ökat tryck på den allra högsta public service-ledningen riskerar Litauen nu att ta stora steg bort från ett av de fundament som gjort landet till en stabil liberal demokrati, ett fritt och oberoende public service. Det är djupt oroande.Cilla Benkö, vd, Sveriges RadioGabriel Byström, stabschef, Sveriges RadioDenna text publicerades först i Expressen 9 december 2025 [1] https://www.lrt.lt/en/news-in-english/19/2604388/lithuania-s-nemunas-dawn-party-backer-linked-to-russian-billionaires-media?utm_source=chatgpt.com
Så vill generation alfa få sina nyheter
Hur paketerar medierna nyheter till Sveriges yngsta nyhetskonsumenter och hur når svenska medier barn i en digital miljö där konkurrensen är hård? Detta diskuterades vid den senaste Sveriges Radio-frukosten i Radiohuset 25 november.Det finns en halv miljon barn i Sverige mellan 9 och 12 år. När Mediemyndigheten undersökt deras primära dagliga nyhetskällor är den främsta källan vuxna, följt av Youtubers/influencers, TikTok och på fjärde plats SVT. Samtidigt visar statistik att användandet av sociala medier minskar bland barn i lågstadieåldern. Hur når man då barnen om ett trendbrott är på väg när det gäller skärmtid?Hur görs urvalet av nyheter för de yngsta – vad är relevant, begripligt och tryggt för barn att ta del av?Vilka plattformar fungerar bäst och hur når man barn som har begränsad eller ingen sociala medie-användning?Hur kan nyheter stimulera barns nyfikenhet och förståelse för omvärldenFrukostseminariet om nyheter för barn barn inleds med ett samtal mellan Farah Abadi från Sveriges Radios podd Nyhetsklubben och Benjamin Chamaly (11 år) samt Ante Öström Carey (10 år). Därefter medverkar en mediepanel med:Nina Kartal, reporter och programledare, Lilla Aktuellt, SVTMaria McShane, ansvarig utgivare, MinibladetStina Cederholm, chefredaktör SvD JuniorPer Palmqvist, samordnare Barnradion, Sveriges RadioInledning av Sveriges Radios vd Cilla Benkö.Seminariet spelades in i Radiohuset i Stockholm, 25 november 2025.
Hur påverkas journalistiken av geopolitiken i norr?
Vid ett frukostseminarium under Norrbotten Media Week diskuterade en nordisk mediepanel hur Sveriges och Finlands inträde i Nato lett till att Norrbotten och Nordkalotten har blivit allt viktigare militär-strategiskt. Hur bevakar medierna den militära utvecklingen i nordligaste Europa?Allt fler militära övningar genomförs i vad som på Nato-språk kallas ”high-north” och att ha kontroll över norra Norge, Sverige och Finland är en förutsättning för att kunna flytta förband över Atlanten. Boden blir en central punkt för de trupper som är avsedda att försvara Finland. Det sker saker som det år svårt att berätta om. Var går gränsen mellan publicistisk bevakning och försvarshemligheter? Hur påverkar det geopolitiska säkerhetsläget i norra Norden det publicistiska uppdraget?Frukostseminariet hölls den 14 november kl 08.15-09.15 från Norrbotten Media Week i Luleå.Seminariet inleds av Sveriges Radios vd Cilla Benkö och därefter ett samtal mellan Claes Aronsson, reporter på Ekot och programledare för podden Gräns och moderator Erik Blix.MedverkandeArmi Rousu, kanalchef P4 Norrbotten och Meänraatio, Sveriges RadioMari Berglund, Chefredaktör Piteå-TidningenThomas Nilsen, redaktör The Barents ObserverUlrica Lövdahl, Chef Yle Nyheter Österbotten
Om mediers roll i en nyhetstrött omvärld
Erik Blix, Sofia Wadensjö Karén, Filip Arnberg, Viveka Hansson.Lyssna: Om mediers roll i en nyhetstrött omvärldVid Sveriges Radios frukostseminarium den 25 september vid Bokmässan i Göteborg diskuterade en spännande panel om mer framåtblickande journalistik skulle kunna motverka en tilltagande nyhetsutmattning?Omvärlden är mörk och oberäknelig; nyheterna hårda och tunga. Undersökningar visar att de mediakonsumenter som undviker nyheter ökar i antal – de flesta slutar dock inte att ta del av nyheter helt, men de gör det mer sällan. Hur ska nyhetsredaktionerna tänka för att publiken ska orka ta till sig nyheter? I det här samtalet resonerar vi kring om mer framåtblickande journalistik skulle kunna motverka en tilltagande nyhetsutmattning.Medverkande:Sofia Wadensjö Karén, programdirektör Sveriges RadioViveka Hansson, programdirektör nyheter och samhälle TV4Filip Arnberg, psykolog, forskare och programdirektör, Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, Uppsala universitet.Moderator Erik Blix, Sveriges Radio.
Fler unga ska veta att P4 är hela Sveriges beredskapskanal
Denna vecka pågår Beredskapsveckan som sedan 2017 har samlat olika aktörer med målet att få fler privatpersoner att förbereda sig för en eventuell kris. Med vår roll i den civila beredskapen i fokus har även Sveriges Radio deltagit på olika sätt i tidigare beredskapsveckor. 2025 tar vi sikte på ytterligare åtgärder för att öka kunskapen om Sveriges Radios, och speciellt P4:s uppdrag i kris och krig hos en yngre målgrupp, skriver kommunikationsdirektör Tomas Hedenius.Tyvärr måste man konstatera att omvärldsläget gett Beredskapsveckan en förnyad aktualitet. Beredskap för företag, privatpersoner, myndigheter och medier diskuteras i många forum. Vi tar själva del i många av dessa diskussioner, speciellt mot bakgrund av Sveriges Radios speciella uppdrag i tid av kris och krig. När allt annat tystnar ska personer kunna vända sig till oss för att nås av nödvändig information och uppföljande rapportering. Krig är något vi alla hoppas att aldrig behöva uppleva, men även i den mest utsatta situationen ska vi kunna sända, i det ligger vårt uppdrag att ”Aldrig tystna”. Men som till exempel det omfattande strömavbrottet i Spanien nyligen visar så är det även vid kriser i fredstid som radion spelar en absolut central roll. När elektricitet och andra kommunikationer fallerade i Spanien flockades lyssnare till radiosändningarna som fortfarande kunde höras. Vi ser ofta i tider av allvarliga händelser att publiken kommer till våra sändningar, det är bra, men det är inget garanterat beteende för all framtid i en tid när speciellt många ungas digitala mediekonsumtion förändras och relationen till oss mer traditionella medier förändras. Det är en utmaning och därför är detta en viktig grupp att nå med information om var de ska vända sig när inget annat fungerar. De yngre i fokusUnder årets beredskapsvecka tar vi därför främst sikte på de yngre med flera insatser riktade främst till en digital publik. Vi kommer genom en serie av filmer* med välkända radioprofiler genomföra en riktad informationsinsats mot en yngre målgrupp. Vi använder sociala medier som det främsta verktyget för att nå ut till de som inte alltid lyssnar på oss. Och vi samarbetar gärna med andra aktörer, som i år när Barnradion och Lilla Krisinfo också gör en utbildningsinsats om radio och radions roll.De som redan lyssnar kommer också att höra trailers och diskussioner i våra P4 kanaler under veckan. Det är för all del inte bara denna vecka vi gör det utan har ambitionen att löpande, till exempel vid testerna av Hesa Fredrik (den publika signalen som signalerar att det är dags att stänga fönster och dörrar och lyssna på P4 för mer information) att nå ut till flera med denna samhällsviktiga information. Dessutom deltar medarbetare också i olika beredskapsevenemang i veckan, ett par exempel är Trygghets- och beredskapsdagen i Österåker där P4 Stockholm finns på plats och i veckan var P4 Gotland med under beredskapsveckans samlade arrangemang i Visby hamn. Detta är flera av våra kommunikativa insatser just denna vecka men om jag får avsluta med ett önskemål på en insats från dig som läser detta, oavsett vilken vecka det är när just du läser. Ta gärna del av vårt material och hjälp till att sprida det, länkar finns nedan. Ju fler som är informerade om hur samhället fungerar i kristider ju bättre är det för oss alla. Tack på förhand!Tomas HedeniusKommunikationsdirektör, Sveriges Radio* Filmer från Sveriges Radio om beredskapsuppdraget på YouTube.Reaktionsvideo med Haider El Timimi om beredskapGet Ready With Me med Farah Abadi om beredskapVid kris – lyssna på P4 med bl.a. Titti Schulz och Lasse PerssonBarnradion om verktygen du behöver i en kris (via Instagram)Vd Cilla Benkö lämnar över vevradios till Kungaparet inför beredskapsveckan(via Sveriges Radios Instagramkonto)Läs mer om Sveriges Radios beredskapsuppdrag här.https://www.sverigesradio.se/artikel/beredskapsuppdrag
Ett år till valet, om medier, poddar och valrörelser
Lyssna: Ett år till valet – om medier poddar och valrörelsenMed ett år kvar till riksdagsvalet 2026 har svenska nyhetsredaktioner börjat planera för sin bevakning av det intensiva inrikespolitiska året som väntar. I senaste riksdagsvalet fick energifrågor och brott och straff stort utrymme i bevakningen. Går det redan nu att få en föraning om vilka frågor som kommer att dominera valrörelsen 2026? Hur förbereder sig svenska mediehus för inför valbevakningen 2026? Har de klassiska partiledarutfrågningarna spelat ut sin roll och vilken roll kommer politik-poddar att spela i valrörelsen? Kommer vi se nya format för utfrågningar av partiledare? Seminariet inleds med ett samtal mellan moderator Erik Blix och Michael Arthursson, fd partisekreterare för Centerpartiet om hur partierna planerar och tänker kring medier i valrörelser Panel: Maggie Strömberg, politikchef Svenska Dagbladet och medverkande i podden Politiken Alexandra Carlsson Tenitskaja, reporter på Göteborgs-Postens politikredaktion och medverkande i podden Makten Viktor Barth-Kron, politisk kommentator Expressen och medverkande i podden Politikrummet Tove Svenonius, redaktionschef och biträdande Ekochef Inledning av Sveriges Radios vd Cilla Benkö
