Några tankar kring public service, publiken och AI

Förra veckan representerade jag Sveriges Radio på två konferenser med inbjudna deltagare, båda med fokus på de utmaningar public service står inför och varför samarbete blir allt viktigare. British Academy i London samlade forskare och representanter för public service för att diskutera AI, demokratin och vårt framtida uppdrag. I Mainz arrangerade tyska ZDF och schweiziska SRF den första upplagan av Streamium Days, där konkurrensen från streamingjättarna stod i centrum. Under resan hanns också med ett besök hos min företrädare Olle Zachrison och hans team på BBC News i London för att få inblick i deras arbete. 

Jag föreläste på båda konferenserna och det jag lyfte var utmaningarna vi står inför, men också om det fantastiska arbete Sveriges Radio gjort hittills; bland annat om vår egna AI-portal Prompto, hur vi jobbar med erfarenhetsutbyte och våra AI-coacher. Jag berättande om hur vi organiserar arbetet, om våra experiment med nyhetssök samt om tillit och varför vi inte använder AI-röster. Min slutsats efter resan är att vi kommit långt jämfört med många andra, både med att införa AI-verktyg och med att få dem att användas i praktiken.  

Hur når vi ny publik? 

Många av samtalen med våra europeiska kollegor handlade om hur vi når människor som inte själva söker sig till våra appar och sajter. Flera av bolagen provar att lägga mer innehåll på externa plattformar, samtidigt som de erkänner risken att tappa relationen till publiken.  

ZDF presenterade sitt samarbete med mediekoncernen ProSiebenSat.1. Planen är att ZDF-program ska finnas reklamfritt i deras streamingtjänst Joyn i slutet av året. BBC berättade om sitt utökade samarbete med Youtube, som presenterades i januari. Genom program specialgjorda för plattformen hoppas BBC främst nå yngre målgrupper, som sällan använder den egna streamingtjänsten iPlayer. 

Frågan om relationen till publiken återkom också i samtalen om AI. Dr. Feiyu Xu, tidigare AI-chef på mjukvaruföretaget SAP, som i Mainz beskrev utvecklingen där vi går från att söka och scrolla till att en AI-assistent hittar det vi behöver. I en inte alltför avlägsen framtid kan delar av publiken få sina nyheter helt via AI-assistenter, utan att någonsin besöka den ursprungliga källan.  

Utmaningar finns 

För Sveriges Radio innebär det stora utmaningar. Vi behöver avgöra om och i så fall hur AI-tjänster ska få ta del av vårt innehåll. Samtidigt måste vi fortsätta värna relationen till publiken och kunna påverka hur vårt innehåll återges och sammanfattas. Ett återkommande tema på båda konferenserna var att, oavsett var den tekniska utvecklingen befinner sig just nu, så är den oberoende journalistiken och public service-uppdraget kanske viktigare än någonsin.  

Det underströks också i en studie som Olle Zachrison, som idag är Head of News AI på BBC, presenterade. Hundra personer från olika delar av Storbritannien hade under sammanlagt trettio timmar diskuterat vad de ville ha av BBC i en digital vardag. Många beskrev att de redan känner sig överösta av information. De efterfrågade verktyg och kunskap för att förstå och bedöma det de möter på nätet, och trygga platser för samtal.  

Det jag främst tar med mig hem, är att Sveriges Radio har mycket att bidra med i det europeiska samarbetet. Våra erfarenheter av att införa, utveckla och praktiskt använda AI-verktyg är värdefulla. Vi är också en viktig röst i diskussionen om vilka gränser public service bör dra, hur vi behåller tilliten till vårt innehåll och hur vi tillsammans kan ta oss an framtidens utmaningar.  

Andreas Landmark 
AI-ansvarig, Sveriges Radio