Vi måste bli bättre på att förklara våra arbetsmetoder
En demokrati som är på tillbakagång i allt fler länder, auktoritära ledare som använder lögnen som vapen, en världsordning i gungning … Och mitt i detta står journalistiken. Hur ska seriösa medier agera när de ideologiska minfälten blir alltmer svårnavigerade? Det skriver programdirektör Sofia Wadensjö Karén.
Kanske är det inte främst ideologisk polarisering – alltså hur långt parter eller åsikter står från varandra – som är vår tids stora utmaning. Kanske är det i stället den ökande känslomässiga polariseringen.
Det finns de som menar det. Och jag tror att det ligger något i det.
En ökande ovilja att lyssna på, förstå eller ens tolerera meningsmotståndare leder inte bara till ett allt svårare offentligt samtal. Utan också till att journalistik som inte passar in i den egna världsbilden avfärdas som partisk, osaklig och agendadriven. Så kallad confirmation bias, vilket det har forskats en hel del om.
Men vad händer med journalister som ständigt utsätts för dessa beskyllningar? Smyger det sig in en ängslighet? Blir det till och med så illa att journalisten tar ett steg tillbaka genom att bjuda in representanter för olika åsikter – för att därefter bara agera moderator?
Vi har under perioder sett sådana tendenser, till exempel under bevakningen inför Brexit i Storbritannien. Men att agera passiv moderator är inte att utföra det journalistiska uppdraget, det är inte att hjälpa medborgarna till en djupare förståelse. Denna så kallade falska balans undviks numera och de flesta redaktioner är vaksamma på detta.
För journalistikens uppgift är att självständigt söka sanningen. Det må låta enkelt och på ett sätt är det också det. Men det förändrade världsläget ritar om förutsättningarna och spelplanen – även för journalistiken.
För ett par decennier sedan betraktades personer som uttalade uppenbara lögner som ovidkommande. Om de levde i välfungerande demokratier gjorde de sig irrelevanta för såväl den breda allmänheten som för journalistiken. Idag återrapporteras ständigt uppenbara lögner. Vi gör det eftersom de påverkar världsordningen. När USA:s president Trump kallar Ukrainas president Zelensky för diktator är det därmed relevant. Trots att alla vet att det är en lögn.
Det finns en ovana hos journalister över att sätta sig till doms över uttalanden på det sätt som man tvingas till idag. När Donald Trump efter förra valet i USA framhärdade att valet var riggat bemöttes det från reporterhåll bland annat med ”det saknas belägg ”. Bidrog vi journalister till en otydlighet genom en sådan formulering? Det finns en risk för det. Men allteftersom har medier världen över fått bättre självförtroende och är i dag allt bättre på att tydliggöra när ett uttalande är en uppenbar lögn.
Vår rapportering ska vara baserad på verifierbara fakta, evidensbaserad kunskap och etablerad vetenskap – oavsett vem, vad eller vilka en rapportering gynnar eller missgynnar. När det gäller fakta är vi inte opartiska.
Det innebär att vi hela tiden ska sträva efter den bäst tillgängliga versionen av sanningen. För det är bara med evidensbaserade och verifierbara beskrivningar av vad som hänt som det demokratiska, offentliga samtalet kan fungera. Att det kan vara svårt att uppnå är ju inte skäl att inte i varje givet ögonblick försöka sträva efter det.
Men hur ska vår publik förstå att vi ständigt arbetar för att i varje givet ögonblick försöka förmedla verifierbara fakta?
Mitt svar är att vi måste bli mycket bättre på att förklara våra arbetsmetoder. Vi refererar ofta till ”journalistiska arbetsmetoder” och förväntar oss att publiken ska förstå. Men på vilket sätt har journalisten faktagranskat? Vilka medieetiska avvägningar har redaktören gjort? Hur har utgivaren försäkrat sig om sanningshalt och källor?
Här måste vi bli bättre. Det gäller både oss på Sveriges Radio, men också mediebranschen som helhet. Vi ska inte bli storvulna eller självbelåtna, men oftare ge sammanhang, bakgrund – eller ibland bara någon liten detalj – för att öka förståelsen, förtroendet och kanske också nyfikenheten för hur journalistiken har blivit till. Om en granskning tog ett år att genomföra – vad tog sådan tid, vad krävdes för publicering? Om en partiledardebatt ska genomföras – hur valdes ämnena ut och hur fördelar man taltiden jämnt? Och så vidare.
Vår enda lojalitet är med vårt uppdrag. Utan att snegla på förtroendesiffror ska vi enbart ägna oss åt det som är vårt kärnuppdrag – att söka sanningen och producera så kvalitativ journalistik som möjligt. Och samtidigt hjälpa publiken att förstå på vilket sätt journalistiken har tagit ansvar.
Det stärker förståelsen för, kunskapen om – och på sikt även det (redan höga) förtroendet för vår journalistik!
Sofia Wadensjö Karén
Programdirektör, Sveriges Radio
Texten har också publicerats som ett debattinlägg på Expressen Kulturdebatt 26 juni 2025
Lyssna även på Sveriges Radios frukostseminarium den 25 juni 2025 på samma ämne där Sofia Wadensjö Karén deltar i en panel med Karin Olsson (Expressen) och Caspar Opitz (Medieombudsmannen)
Kontakter
Sofia Wadensjö Karén
ProgramdirektörSenaste nytt
Sveriges Radio-frukost: Var går gränsen för svensk satir?
Vad händer med satiren när verkligheten upplevs galnare än skämten? I en tid av kriser och skiftande världsordning kan satiren hjälpa oss att orka förstå nyheterna, men när är skämtet en bärande del av samhällsdebatten och när går det för långt?
För att fortsätta vara relevanta behöver vi utvecklas
Programdirektör Sofia Wadensjö Karén skriver om kommande förändringar inom Programenheten på Sveriges Radio under hösten.
Gemensamt blogginlägg Sveriges Radio, SVT och UR: Vi fördjupar samarbetet ytterligare mellan public service-bolagen
SVT, Sveriges Radio och UR tar nu ytterligare steg i samarbetet mellan bolagen. Genom att arbeta mer tillsammans vill vi använda våra resurser mer effektivt, minska kostnaderna och skapa mer robusta verksamheter med samlad kompetens. Ytterst handlar det om att värna programverksamheten och det innehåll som når publiken. Det skriver de tre svenska vd:arna för public service bolagen i en gemensam text.
En viktig del av Sveriges beredskap – därför bör marknätskostnaderna kompenseras
I somras föreslog regeringen extra medel till public service-företagen för de kraftigt ökade kostnaderna för marknätsdistribution. Sveriges Radio välkomnar initiativet. Kostnadsökningarna är en direkt följd av förändringar på marknaden och har inte funnits med i de ekonomiska förutsättningar som låg till grund för nuvarande tillståndsperiod. Det skriver stabschef Gabriel Byström.
Sveriges Radio-frukost på Bokmässan: Hur mycket käbbel tål demokratin?
Vad tar de svenska mediehusen med sig från valrörelsen 2026? Detta diskuterades på Sveriges Radios-frukostseminarium special vid Bokmässan i Göteborg.
Några tankar kring public service, publiken och AI
Hur ska public service nå publiken och upprätthålla sitt uppdrag när AI förändrar medielandskapet? Det var en central fråga när jag nyligen deltog i två konferenser i London och Mainz. Jag tar med mig att vi på Sveriges Radio har kommit långt, men också hur viktigt samarbetet med våra europeiska kollegor är. Det skriver Sveriges Radios AI ansvarige Andreas Landmark.
Radio fortsatt förstahandsval vid kris och VMA, men kunskapen bland unga vuxna behöver öka
Idag inleds Beredskapsveckan, då myndigheter, organisationer och företag på olika sätt bidrar till att stärka samhällets motståndskraft. För Sveriges Radio är veckan ett tillfälle att uppmärksamma vårt beredskapsuppdrag och vikten av att människor vet var de kan hitta snabb och trovärdig information när något allvarligt inträffar, skriver Lillan Hedlund, chef för Sändningsledningen med ansvar för VMA
Vi samlas för Göteborg, demokrati och debatt - gemensam debattartikel Sveriges Radio, GP och SVT
Vi närmar oss nu valen till riksdag, region och kommun. Här i Göteborg väntar ett spännande kommunval där de nio nuvarande partierna i fullmäktige vill göra sina röster hörda för alla er som ska rösta. Vi som representerar de tre största medierna i staden går därför samman för att bjuda på en manifestation för demokrati och erbjuder en spännande slutdebatt för alla göteborgare, skriver Christofer Ahlqvist, Cilla Benkö och Anne Lagercrantz. Artikeln har publicerats i GP 19 augusti 2026.
Sveriges Radio-frukost: "Det nya radiolandskapet – vad händer när kartan ritas om?"
Radiokartan i Sverige har ritats om med nya nationella och regionala sändningstillstånd och en helt ny nationell kanal med fokus på talad radio. Vilka nya perspektiv och format kommer radiolyssnarna mötas av? Vilka frekvenser kommer svenskarna ratta in när nya erbjudandet av liveradio växer och vilka kommersiella kanaler vinner kampen om annonsörerna? Detta och mer diskuterades vid Sveriges Radios frukostseminarium måndagen den 31 augusti i Radiohuset i Stockholm. Hela seminariet finns nu att lyssna på i efterhand.
Kommentar gällande kompensation för marknätet
Regeringen har idag berättat att man vill kompensera Sveriges Radio och SVT för ökade marknätskostnader. Nu skickas ett förslag ut på remiss. Tidigast i höst vet vi hur stor kompensationen blir kommenterar Sveriges Radios vd Cilla Benkö.
Sveriges Radio-frukost: Är medierna redo att möta desinformation i årets valrörelse
Deepfakes, röstkloning samt AI-manipulerat innehåll är på frammarsch och det kan vara svårt att veta vad som är sant och falskt. Hur säkerställer svenska medier sin trovärdighet när trycket från desinformation, missinformation och manipulation ökar? Dessa frågor och mycket annat togs upp på Sveriges Radios frukostseminarium den 19 maj. Nu finns seminariet att lyssna på i efterhand.
Att försvara demokrati och mediefrihet
Tillståndet för världens demokratier blir allt sämre. Jag har aldrig varit lika bekymrad som nu under mina 40 år som journalist, skriver Cilla Benkö idag på debattsidan i Dagens Industri samt tidigare i veckan i The Times, och efterlyser en bredare diskussion till försvar för demokrati och mediefrihet.
Sex frågor. Sex orter. Sex dagar.
Den 24 mars drog satsningen ”Ekot från Sverige” igång. Under sex sändningsdagar åker Ekot till sex olika orter för att skildra väljarnas sex viktigaste frågor – direkt från platser där problemen märks och lösningarna testas. Detta är en del av Ekots och Sveriges Radios samlade valbevakning och ambition att ge lyssnarna kunskap och konstruktiva debatter, skriver Klas Wolf-Watz och Martin Runnquist-Nilsson.
Internationellt mediesamarbete stärker urfolks röster, berättelser och språk
Sveriges Radios minoritetsredaktion Sameradion har nyligen inlett ett internationellt samarbete med andra urfolksredaktioner runt om i världen. Sameradions kanalchef Thomas Sarri skriver här om det nya samarbetsorganet , Indigenous Public Media (IPM).
Tre mål för framtiden
Sveriges Radio ska ge ett värde för alla, vi ska vara på plats och vi ska sträva efter att vara bäst på ljud. Det är de tre strategiska mål som ska vägleda oss i en allt osäkrare tid, skriver Sveriges Radios vd Cilla Benkö.
