Sveriges Radio står sig fortsatt starkt
Sveriges Radio står starkt i en tid av global konkurrens och snabb medieutveckling. Det visar public service‑redovisningen för 2025 som nu har lämnats in till Mediemyndigheten. Under året tog 7,2 miljoner lyssnare del av Sveriges Radios sändningar, poddar och program en genomsnittlig vecka, en nivå som är i det närmaste oförändrad jämfört med hur det såg ut vid den förra tillståndsperiodens slut. Hela public service-redovisningen för 2025 finns att ta del av via Sveriges Radios hemsida.
Tillståndsperioden 2020–2025 har just avslutats. Sex dramatiska år som förändrade världen på många sätt. Pandemiutbrottet vintern 2020 följdes av krig, ekonomisk kris och en omfattande geo- och säkerhetspolitisk osäkerhet. Digitaliseringen av såväl medier som det omgivande samhället har gått in i en ny fas med den snabba utvecklingen av AI som av allt att döma också förändrar människors sätt att ta del av medier och förstärker de stora globala techbolagens dominans.
I årets public service-redovisning summeras inte bara 2025 utan även hela den gångna tillståndsperioden.
– Vi ser på punkt efter punkt att Sveriges Radio står sig starkt trots en massiv konkurrens. Dels globalt från stora techjättar, dels på den nationella mediemarknaden som befinner sig i stor förändring. Jag tolkar det som att Sveriges Radio ger publiken ett utbud de verkligen uppskattar samt att vi både står för kunskap och sällskap i en tid då det kanske behövs mer än någonsin. Sveriges Radio har just fyllt 100 år och vi har börjat resan in i vårt andra århundrade med hög lyssning, ett högt förtroende och en välskött ekonomi, säger Cilla Benkö, vd på Sveriges Radio.
Sveriges Radio sände 121 852 timmar i marknätet under 2025. De 25 lokala P4-kanalerna erbjuder varje vardag 9,5 timme livesänd radio. Det motsvarar över 90 procent av de tre public service-bolagens samlade sändningstid för lokalt innehåll.
Nedan följer ett urval från årets public service-redovisning jämfört med det sista året på den föregående tillståndsperioden som avslutades 31 december 2019:
-
Varje vecka når Sveriges Radio i genomsnitt 7,2 miljoner (2019: 7,3)
-
Den digitala räckvidden ökar till 3,8 miljoner (2019: 3,0)
-
79 procent av allmänheten tycker Sveriges Radio har ett stort värde för samhället (2019: 76 procent)
-
72 procent av befolkningen tycker att Sveriges Radio är värt pengarna. (2019: 64 procent)
-
96 procent av allmänheten anser att Sveriges Radios roll är mycket eller ganska viktig i händelse av samhällsstörning, kris eller krig (procent 2023: 97 procent, ny mätning, görs vartannat år)
-
Sveriges Radio har det bredaste musikutbudet av alla radiokanaler i Sverige. 98 283 olika titlar och stycken sändes under 2025 i någon av de linjära kanalerna eller i on demand-innehållet varav 28 130 var svenska titlar (motsvarande siffra totalt 2024 var 100 662).
Avgift
Under 2025 var avgiften för Sveriges Radio maximalt 1,23 kronor/dag och per person. 2026 ändras avgiften till som högst 1,17 kronor/dag vilket är den lägsta nivån sedan det nuvarande avgiftssystemet infördes. (När public service-avgiften 2019 låg nivån på 1,30 kronor/dag).
FAKTA OM PUBLIC SERVICE-REDOVISNINGEN
Public service-redovisningen lämnas en gång per år till Granskningsnämnden vid Mediemyndigheten. Granskningsnämndens uppgift är att gå igenom innehållet och besluta om bolagen har levt upp till sina respektive uppdrag. Tyngdpunkten ligger på de särskilda uppdrag och målgrupper som beskrivs i sändningstillstånd och medelsvillkor. Företagets ambition är också att public service-redovisningens upplägg, tilltal och utformning ska underlätta för alla som är intresserade av hur Sveriges Radio bedriver sin verksamhet att ta del av informationen.
* On demand lyssning är lyssning som efterfrågas specifikt av användaren, till skillnad från linjär lyssning som är livesändning.
Läs årets och tidigare års public service redovisningar här
https://www.sverigesradio.se/artikel/public-service-redovisningar
Presskontakt: Claes Bertilson, presschef, 070-327 7807 eller claes.bertilson@sverigesradio.se
Senaste nytt
Sveriges Radio-frukost: Var går gränsen för svensk satir?
Vad händer med satiren när verkligheten upplevs galnare än skämten? I en tid av kriser och skiftande världsordning kan satiren hjälpa oss att orka förstå nyheterna, men när är skämtet en bärande del av samhällsdebatten och när går det för långt?
För att fortsätta vara relevanta behöver vi utvecklas
Programdirektör Sofia Wadensjö Karén skriver om kommande förändringar inom Programenheten på Sveriges Radio under hösten.
Gemensamt blogginlägg Sveriges Radio, SVT och UR: Vi fördjupar samarbetet ytterligare mellan public service-bolagen
SVT, Sveriges Radio och UR tar nu ytterligare steg i samarbetet mellan bolagen. Genom att arbeta mer tillsammans vill vi använda våra resurser mer effektivt, minska kostnaderna och skapa mer robusta verksamheter med samlad kompetens. Ytterst handlar det om att värna programverksamheten och det innehåll som når publiken. Det skriver de tre svenska vd:arna för public service bolagen i en gemensam text.
En viktig del av Sveriges beredskap – därför bör marknätskostnaderna kompenseras
I somras föreslog regeringen extra medel till public service-företagen för de kraftigt ökade kostnaderna för marknätsdistribution. Sveriges Radio välkomnar initiativet. Kostnadsökningarna är en direkt följd av förändringar på marknaden och har inte funnits med i de ekonomiska förutsättningar som låg till grund för nuvarande tillståndsperiod. Det skriver stabschef Gabriel Byström.
Sveriges Radio-frukost på Bokmässan: Hur mycket käbbel tål demokratin?
Vad tar de svenska mediehusen med sig från valrörelsen 2026? Detta diskuterades på Sveriges Radios-frukostseminarium special vid Bokmässan i Göteborg.
Några tankar kring public service, publiken och AI
Hur ska public service nå publiken och upprätthålla sitt uppdrag när AI förändrar medielandskapet? Det var en central fråga när jag nyligen deltog i två konferenser i London och Mainz. Jag tar med mig att vi på Sveriges Radio har kommit långt, men också hur viktigt samarbetet med våra europeiska kollegor är. Det skriver Sveriges Radios AI ansvarige Andreas Landmark.
Radio fortsatt förstahandsval vid kris och VMA, men kunskapen bland unga vuxna behöver öka
Idag inleds Beredskapsveckan, då myndigheter, organisationer och företag på olika sätt bidrar till att stärka samhällets motståndskraft. För Sveriges Radio är veckan ett tillfälle att uppmärksamma vårt beredskapsuppdrag och vikten av att människor vet var de kan hitta snabb och trovärdig information när något allvarligt inträffar, skriver Lillan Hedlund, chef för Sändningsledningen med ansvar för VMA
Vi samlas för Göteborg, demokrati och debatt - gemensam debattartikel Sveriges Radio, GP och SVT
Vi närmar oss nu valen till riksdag, region och kommun. Här i Göteborg väntar ett spännande kommunval där de nio nuvarande partierna i fullmäktige vill göra sina röster hörda för alla er som ska rösta. Vi som representerar de tre största medierna i staden går därför samman för att bjuda på en manifestation för demokrati och erbjuder en spännande slutdebatt för alla göteborgare, skriver Christofer Ahlqvist, Cilla Benkö och Anne Lagercrantz. Artikeln har publicerats i GP 19 augusti 2026.
Sveriges Radio-frukost: "Det nya radiolandskapet – vad händer när kartan ritas om?"
Radiokartan i Sverige har ritats om med nya nationella och regionala sändningstillstånd och en helt ny nationell kanal med fokus på talad radio. Vilka nya perspektiv och format kommer radiolyssnarna mötas av? Vilka frekvenser kommer svenskarna ratta in när nya erbjudandet av liveradio växer och vilka kommersiella kanaler vinner kampen om annonsörerna? Detta och mer diskuterades vid Sveriges Radios frukostseminarium måndagen den 31 augusti i Radiohuset i Stockholm. Hela seminariet finns nu att lyssna på i efterhand.
Kommentar gällande kompensation för marknätet
Regeringen har idag berättat att man vill kompensera Sveriges Radio och SVT för ökade marknätskostnader. Nu skickas ett förslag ut på remiss. Tidigast i höst vet vi hur stor kompensationen blir kommenterar Sveriges Radios vd Cilla Benkö.
Sveriges Radio-frukost: Är medierna redo att möta desinformation i årets valrörelse
Deepfakes, röstkloning samt AI-manipulerat innehåll är på frammarsch och det kan vara svårt att veta vad som är sant och falskt. Hur säkerställer svenska medier sin trovärdighet när trycket från desinformation, missinformation och manipulation ökar? Dessa frågor och mycket annat togs upp på Sveriges Radios frukostseminarium den 19 maj. Nu finns seminariet att lyssna på i efterhand.
Att försvara demokrati och mediefrihet
Tillståndet för världens demokratier blir allt sämre. Jag har aldrig varit lika bekymrad som nu under mina 40 år som journalist, skriver Cilla Benkö idag på debattsidan i Dagens Industri samt tidigare i veckan i The Times, och efterlyser en bredare diskussion till försvar för demokrati och mediefrihet.
Sex frågor. Sex orter. Sex dagar.
Den 24 mars drog satsningen ”Ekot från Sverige” igång. Under sex sändningsdagar åker Ekot till sex olika orter för att skildra väljarnas sex viktigaste frågor – direkt från platser där problemen märks och lösningarna testas. Detta är en del av Ekots och Sveriges Radios samlade valbevakning och ambition att ge lyssnarna kunskap och konstruktiva debatter, skriver Klas Wolf-Watz och Martin Runnquist-Nilsson.
Internationellt mediesamarbete stärker urfolks röster, berättelser och språk
Sveriges Radios minoritetsredaktion Sameradion har nyligen inlett ett internationellt samarbete med andra urfolksredaktioner runt om i världen. Sameradions kanalchef Thomas Sarri skriver här om det nya samarbetsorganet , Indigenous Public Media (IPM).
Tre mål för framtiden
Sveriges Radio ska ge ett värde för alla, vi ska vara på plats och vi ska sträva efter att vara bäst på ljud. Det är de tre strategiska mål som ska vägleda oss i en allt osäkrare tid, skriver Sveriges Radios vd Cilla Benkö.
