Det politiska samtalsklimatet har blivit hårdare över flera valrörelser. Det märks i debattstudior, i sociala medier och i väljarnas upplevelse. I en undersökning som Ekot låtit göra uppger sju av tio väljare att politiker inte pratar respektfullt med varandra, och åtta av tio att samtalen handlar mer om taktik än om innehåll.

Medverkande:

• Lotta Folcker, VD och ansvarig utgivare, Aftonbladet
• Sofia Wadensjö Karén, Programdirektör, Sveriges Radio
• James Savage, grundare och ansvarig utgivare, The Local och ordf Sveriges Tidskrifter, The Local
• Lisa Irenius, Chefredaktör, VD och ansvarig utgivare, Svenska Dagbladet
• Moderator Ginna Lindberg, Washingtonkorrespondent, Sveriges Radio

Lyssna på hela seminariet i appen Sveriges Radio eller via webben.


Några citat från diskussionen:

Lisa Irenius

Men jag tror det finns ju flera frågor. Vilken tidsperiod pratar vi om och på vilket sätt? Tittar man på en längre tidsperiod, som 80 -talet, var det också väldigt polariserat. Tittar man på tonen i medier så var det mycket mer personangrepp och hårdare debattstil än vad det är i dag. Jag tycker också att det finns. Men tittar man på affektiv polarisering där kan man se en utveckling som är att den ökar. Att folk tycker olika är en sak men om man tycker illa om den som tycker annorlunda är det en annan sak. Där skulle jag också vilja se hur det är historiskt. Jag tror att det går lite upp och ner. Det finns en tendens i dag att säga att det är värre än någonsin. Jag tror inte att det är det.  

James Savage

Den politiska debatten ska vara hård ibland. Det hör till och det går inte att ha en intressant och livlig politisk debatt utan att man ibland tar hårda slag och slår varandra mot varandra ganska hårt. Och jag skulle nyansera det här med att säga att det finns ju nu format i våra svenska mediebolag som gör att vi faktiskt kan ha och ibland har ett mer resonerande samtal. Vi har många fler poddar till exempel som bjuder in till ett mer resonerande samtal som vi inte hade tidigare där man var begränsad oftast till sju minuters slåtter i tv eller radio. Men nu kan man faktiskt prata mycket längre och det har bidragit till att samtalstonen har också mjuknat samtidigt som det har hårdnat på andra håll som i sociala medier. Så jag tycker det är en mer nyanserad bild än vad man ibland gör gällande.

…..Det är ett annat sätt som den yttrar sig, att politiker väljer att i stället för att svara på frågor utförligt för de medier som har gjort en granskning, så går du ut i egna kanaler och pratar där i stället. Och det underminerar också de oberoende mediernas möjligheter att utföra sitt arbete, som är ju jätteviktigt arbete i en demokrati. Så det här liksom nästan skyttegravsinställning som man har mellan politikerna å ena sidan och media å andra sidan. Och jag skulle säga att det här kommer mest från politikernas håll. Det är ett riktigt problem. Och jättesnabbt bara. Jag har inget problem att de kritiserar. Jag har problem när de säger att vi ljuger. Alltså att man vill ta en retorik inom media som jag menar inte stämmer.

LOTTA FOLCKER

Den där trenden ser vi ju väldigt tydligt på min [Ginna Lindberg] sida av Atlanten där Donald Trump pekar ut medier i allmänhet, men också vissa reportrar i synnerhet som han nitar specifikt. Ser vi några liknande trender? Har klimatet för journalister förändrats? Jag ställer frågan till dig Lotta. Ja, det har det gjort. Vi har flera exempel, det har hänt ganska många gånger nu att innan vi ens en gång har publicerat en granskning så har vi blivit anmälda. Inte till MO, utan man försöker driva ett case för att tysta oss. Det har vi exempel på. Vi har exempel på en granskning som vi har haft nu. Lisa Röstlund som hängs ut av och som inte heller får ordentliga svar från politiker. Det finns väldigt mycket och jag tror. Alla som jobbar med granskande journalistik har idag en stab inför en publicering för att kunna möta allting som kommer, alla anmälningar, allting som vi behöver vara förberedda. Men det som är verkligt. Och vi ska ifrågasättas. Alltså, det är ingenting fel i det. Men det är när man ger sig på den enskilda journalisten som det blir helt fel. Och ser du det som en ny trend eller utveckling i årets valrörelse? Jag vet inte om det är just det med valrörelsen får jag säga, men jag ser den trenden generellt just nu. Ja, absolut. Och den oroar mig.

SOFIA WADENSJÖ KARÉN

Finns det en risk där då att medier, utgivare som ni viftar med demokratiflaggan i alla lägen när en publicering blir kritiserad? Att man just blandar ihop de där begreppen som du talar om? Där har du verkligen poäng, för vi kan ibland ta till väldigt stora ord och istället för att förklara. Jag tycker det är himla viktigt. Förklara vad är det vi har gjort? Hur har vi gått till väga? Varför tyckte vi att det här var viktigt? Varför var det viktigt att Lisa Röstlund kom in på Fållökna och gjorde den här granskningen? Vad var det ni ville visa med den? Allt det här. Förklara det istället för precis som du säger, inte alltid stå och säga att det här är skadligt för demokratin. Det kan bli väldigt abstrakt och lite pompöst.