Så tänker vi kring Sveriges Radios framtida resurser

Hur stora anslag har Sveriges Radio egentligen äskat för nästa tillståndsperiod? Sveriges Radios vd Cilla Benkö skriver om företagets ekonomi fram till 2033.

Public service-debatten har de senaste veckorna till stor del handlat om ekonomi. Bakgrunden är att Sveriges Radio, SVT och UR för några veckor sedan skickade in varsitt budgetunderlag för nästa tillståndsperiod (2026–2033) till public service-utredningen. I debatten som följt har olika siffror figurerat. Fakta är följande: Sveriges Radio har äskat en årlig anslagsuppräkning på 3,5 procent från 2026. Inga nya uppdrag har lagts till, ingen önskelista har adderats. Vi har enbart utgått från dagens uppdrag. (Här kan du ta del av hela vårt budgetäskande - se nedan)

Hur kommer det sig att vi har lämnat in ett budgetunderlag nu? I juni fick vi en beställning av den parlamentariska public service-kommittén att göra just det och att räkna fram en kalkyl med utgångspunkt från dagens uppdrag. Inför arbetet enades vi tillsammans SVT och UR om att använda samma nivå på inflation och löneökningar för att det skulle finnas en jämförbarhet. I övrigt har underlagen tagits fram enskilt av varje bolag. Nivån på den årliga inflationen sattes till två procent, nivån på löneökningarna till 2,3 procent.

Om marknätet, som spelar en allt större roll för svensk beredskap, skulle finansieras vid sidan av public service-avgiften äskar Sveriges Radio i stället en årlig anslagsökning på 2,8 procent. Den analoga distributionen som sker via marknätet kommer för en alltmer digitaliserad radiopublik att minska i betydelse i vardagen men kommer under många år framöver vara avgörande för Sveriges civila beredskap. Det är bara via radio distribuerad via marknätet som det kommer att gå att nå ut med viktig samhällsinformation och nyheter då elen inte fungerar.

Hur kommer det sig då att vi äskat en höjning med anslagen med 3,5 procent? Sveriges Radio har i budgetunderlaget försökt beskriva de kostnadsdrivande förändringar som vi med rätt stor sannolikhet ser kommer att inträffa. Som att kostnaderna för marknätsdistribution ökar mycket kraftigt enligt prognoserna från Teracom som äger marknätet. Även kostnaderna för säkerhet och beredskap ökar stort inte minst till följd av ett kraftigt försämrat säkerhetsläge i vårt närområde och ny lagstiftstiftning på säkerhetsskyddsområdet. Vi vet också att vi måste utveckla ett nytt system för radio- och poddproduktion eftersom det system vi har i dag inte kommer att vara möjligt att underhålla efter 2027/2028 på grund av reservdelsbrist.

Vi har också haft som utgångspunkt att det besparingsprogram på en kvarts miljard kronor som vi håller på att genomföra just nu har fått full effekt och att de årliga kostnaderna har sänkts tack vare besparingarna. Besparingsprogrammet är nödvändigt trots att Sveriges Radio under många år effektiviserat sin verksamhet för att klara inte minst digitalisering, ökade säkerhetskrav och konsekvenser av en allt högre inflation. Tidigare regeringar har också säkerställt en ständig effektivisering genom att ge lägre tilldelning än de behov som funnits. Inför den här tillståndsperioden konstaterade exempelvis den dåvarande regeringen 2019 att en årlig uppräkning på två procent innebär att det ”skapas ett rimligt tryck på företagen att effektivisera sin verksamhet”.[1]

Jag känner viss oro för framtiden eftersom jag vet vilken känslighet som finns i våra kalkyler. En ökning av inflationen med ytterligare en procentenhet, det vill säga till tre procent, riskerar att leda till ett miljardunderskott i slutet av nästa tillståndsperiod om vi inte snabbt drar ned på kostnaderna. Det beror inte minst på att Sveriges Radio under en lång rad år har effektiviserat verksamheten och flyttat över resurser till journalistiken.

Idag är Sveriges Radios kostnader till 70 procent relaterade till bemanning. Höga lönerörelser till följd av en inflation högre än två procent får en stor påverkan på Sveriges Radios ekonomi. Eftersom den absoluta merparten av våra medel går till nyheter, samhällsjournalistik, musik, kultur och trafikinformation får besparingar snabbt stora effekter på det som är företagets kärnverksamhet. En inflation på tre i stället för två procent är dessvärre ingen orimlig utveckling.

I underlaget har vi också gjort en konsekvensanalys av vad det skulle innebära med en uppräkning på två procent (dagens nivå), alternativt en fryst uppräkning. Då skulle vi redan tidigt under nästa tillståndsperiod sannolikt tvingas genomföra relativt omfattande neddragningar för att säkerställa en ekonomi i balans. Besparingar som följer direkt på det omfattande besparingsprogram som vi befinner oss mitt uppe i.

Om två år vet vi förutsättningarna för nästa tillståndsperiod. Senast hösten 2025 fattas beslut om villkoren för 2026–2033.

Cilla Benkö
vd Sveriges Radio

[1] Prop 2018/19:136 (s. 109)