Ändrad förhandsprövning och utökad definition av kärnverksamheten. Det är några av de förslag som public service-kommittén överlämnat till regeringen. Sveriges Radios vd Cilla Benkö kommenterar.

Den parlamentariska public service-kommittén har nu överlämnat sitt slutbetänkande till kulturminister Alice Bah Kuhnke. Det gjordes vid en presskonferens på tisdagen. Därmed sattes punkt för ett arbete som startade i december 2016. Kommitténs uppdrag har varit att ta fram förslag på dels en ny finansiering för programbolagen (som presenterades i oktober förra året), dels grunden för ett nytt sändningstillstånd som ska ta vid när det nuvarande upphör att gälla den 31 december 2019.

Det finns några saker som är viktiga att konstatera till att börja med.

Kommittén är extremt tydlig med vilken viktig roll Sveriges Radio spelar för publiken, samhället och ytterst demokratin. Om detta råder inget tvivel. Den slår också fast att det är viktigt att vi når ut med vårt innehåll till alla, även om det kan innebära att vårt innehåll då måste finnas på andra plattformar än våra egna. Det är inte enbart vanlig FM-radio som ska ses som Sveriges Radios kärnverksamhet och som ska räknas.

Kommittén föreslår en utvidgning av definitionen av begreppet kärnverksamhet till att också omfatta Sveriges Radios digitala utbud när det gäller ljud. Det är en klok förändring som visar att kommittén delar Sveriges Radios syn att det är viktigt att nå publiken där den finns och att ljudet ska stå i fokus. När medievanor förändras är det nödvändigt för public service att kunna erbjuda en oberoende och opartisk nyhetsförmedling till unga och gamla även digitalt. Dessutom är det bra att kommittén nu öppnar för att Granskningsnämnden ska kunna beakta, det vill säga ta hänsyn till, vårt digitala utbud när man gör en bedömning av hur vi uppfyllt vårt uppdrag

Egna plattformar
Frågan om hur programbolagen ska agera på tredjepartsplattformar har utretts noggrant. I slutbetänkandet föreslås att SR, SVT och UR i grunden ska prioritera egna plattformar när material ska tillgängliggöras på internet vilket sker redan idag. Närvaron på sociala medier ska inriktas på att informera om det egna utbudet samt till att föra dialog med publiken, helt i linje med de riktlinjer Sveriges Radio sedan länge har slagit fast i vår egen Sociala Medier handbok. I slutbetänkandet förs också ett resonemang om att exklusiva publiceringar på tredjepartsplattformar ska undvikas. Dock finns det undantag och det är när bedömningen är att det är svårt att nå vissa grupper på annat sätt. Skrivningarna innebär alltså att exempelvis P3 Nyheter på Instagram fortsatt kan erbjuda hundratusentals unga svenskar oberoende och opartiska nyheter varje vecka. Public service-kommittén pekar också på vikten av tydliga och transparenta policys för närvaron på andra plattformar.

Under åren har det funnits diskussioner från olika håll om att begränsa och smalna av public service-uppdraget. Public service-kommittén slår fast att det breda innehållsuppdraget ska bestå. Public service-utbudet ska som tidigare präglas av hög kvalitet. Det speglingsuppdrag som funnits ska också vara oförändrat, kommittén pekar på vikten av spegling av hela landet med utgångspunkt i den roll som sammanhållande kraft som public service spelar.

Tredje part kan anmäla
Ett förslag som redan innan det lagts väckt en del diskussioner är en förändring av systemet med förhandsprövning. Kommittén menar att systemet måste förändras för att det ska uppfattas som legitimt både av programbolagen och den kommersiella mediesidan. Det förslag som finns i slutbetänkandet innebär att tredje part, till exempel kommersiella medieföretag, ska kunna anmäla tjänster till regeringen och Myndigheten för press radio och tv, som i sin tur gör en bedömning av om en prövning ska inledas. I slutändan är det sedan regeringen som fattar beslut om att förbjuda en tjänst eller ej. Men förhandsprövningen ska enbart gälla den kompletterande verksamheten, alltså inte vårt ljud.

Sveriges Radio är i grunden skeptiskt till systemet med förhandsprövning eftersom det innebär att staten genom en myndighet och regering får möjlighet att säga ja eller nej till nya satsningar. I det system som nu föreslås är det fortfarande regeringen som fattar det avgörande beslutet, det gynnar knappast oberoendet även om det är ett klokt förslag att förhandsprövning enbart ska gälla kompletterande verksamhet.

Tilldelning
När det gäller ekonomin och de framtida anslagsnivåerna föreslår public service-kommittén tvåprocentiga uppräkningar under hela tillståndsperioden samt att programbolagen ska få behålla de medel som avståtts till Radiotjänst för kostnaderna för att administrera tv-licensen. Att förslaget kommer att innebära att Sveriges Radio kommer att få fortsätta rationalisera sin verksamhet är ställt utom allt rimligt tvivel. Det är viktigt att komma ihåg att kommittén föreslår en rad nya uppdrag för Sveriges Radio, bland annat stärkt lokal bevakning utifrån den diskussion som förts om underbevakade områden, och nyhetsverksamhet på olika språk. Vid sidan av dessa nya krav måste vi kunna fortsätta att utveckla företaget till exempel den världsunika teknik som vi håller på att ta fram för att möjliggöra en bättre lokal bevakning då den ger oss förutsättningar att sända radio var som helst ifrån utan ett fast kontrollbord, en studio eller ett hus. Vi kommer helt enkelt närmare publiken. Vi kommer också troligtvis att behöva effektivisera verksamheten för att klara framtida lönerörelser, för ingen räknar väl med att lönerna ska stiga med mindre än två procent årligen i 10 års tid. Vår verksamhet är extremt löneberoende, 75-80% av budgeten är lönerelaterad.

Vi har också tydligt flaggat för att Berwaldhallen, landets största kulturscen, med kören och orkestern kräver ett ekonomiskt tillskott som kommittén tydligt slår fast inte ska ske på bekostnad av den journalistiska verksamheten. Så 60 miljoner kan låta mycket, men nu måste vi noga analysera konsekvenserna av de förslag som utredningen lägger. Pengarna kommer inte att räcka till allt.

Nyhetsverksamhet på olika språk
Kommittén föreslår att Sveriges Radio ska få ett särskilt uppdrag att bedriva nyhetsverksamhet på olika språk. Utbudet ska vara relevant för människor i Sverige och i landets närområden för dem som inte kan ta del av nyheter på svenska. Vilka språk som prioriteras är upp till SR. Det poängteras i förslaget också att nyhetsverksamheten ska ske med beaktande av samma journalistiska principer som präglar den övriga verksamheten.  

Nu kommer vi att sätta oss ned och i detalj analysera de förslag som lagts. För oss är det viktigt att ha ett långt perspektiv och försöka se hur förslagen påverkar oss under hela den kommande tillståndsperioden och hur vi på bästa sett kan erbjuda vår publik en fri och oberoende radio där publiken befinner sig. Tidigast nästa vår kan riksdagen få en proposition på sitt bord som innehåller skarpa förslag om det nya sändningstillstånd som ska tas i bruk den 1 januari 2020.

Cilla Benkö, vd