Ge polisen de verktyg de behöver

Med anledning av Pressfrihetens dag 3 maj skriver Cilla Benkö om behovet att ta journalisters säkerhet på största allvar både utomlands och i Sverige. Polisen måste få bättre verktyg för att agera kraftfullt kring brott mot det demokratiska uppdraget.

För lite mindre än ett år sedan kom Sveriges ledande medieföretag överens om en gemensam avsiktsförklaring angående resor till högriskområden. På så vis uppnåddes en branschgemensam hållning med det yttersta målet att stärka säkerheten för svenska journalister när de arbetar utomlands.

Den 3 maj firar Pressfrihetens dag 25 år. FN instiftade World Press Freedom Day för att uppmärksamma de uppoffringar som gjorts runt om i världen för pressfrihet och i förlängningen demokrati. Dagen ska också påminna regeringar om deras skyldighet att upprätthålla yttrandefriheten enligt artikel 19 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Det är tyvärr ingen självklarhet. Pressfrihetsindex 2018 som kom i dagarna visar den mycket obehagliga trenden att politiker istället allt oftare öppet angriper medier, inte bara i auktoritära stater utan även i demokratier.

Journalister, redaktörer och utgivare trakasseras, attackeras, fängslas och till och med mördas. Enligt UNESCO dödades 76 journalister under 2017. Det är å ena sidan den lägsta siffran på 14 år, men å andra sidan är en orsak till minskningen att journalister flyr de farligaste områdena och utrikeskorrespondenter kallas hem. De reportrar som trots allt trotsar faror för att rapportera från några av världens farligaste platser är enormt utsatta, vilket de vidriga attackerna i Afghanistan för bara några dagar sedan så tydligt visar. I attackerna dödades minst 26 människor, däribland många barn men det talas också om att en av uppföljningsattackerna var riktad mot just reportrar på plats som skulle rapportera om det som hänt. Både representanter för Afghansk lokalmedia och internationella reportrar arbetandes för t.ex. AFP och BBC finns bland de som dödades.

I Sverige är situationen en annan, journalister är inte lika utsatta, men även här måste journalisters rättssäkerhet stärkas. Rent konkret vore det önskvärt om ansvariga politiker oftare och tydligare offentligt fördömer våld och attacker mot journalister. Det är också politiken som ska se till att vi har ett välfungerande utrednings- och rättssystem för att hantera hot och hat som demokratibrott, och inte minst satsa de resurser som krävs för att polisen effektivt ska kunna utreda och åtala brott mot journalister. 

Den arbetsmiljölagstiftning som finns idag pekar på arbetsgivarens skyldigheter som vi som bransch har att följa. Men medieföretagen klarar inte att hantera problematiken ensamma utan stöd. Sveriges Radio arbetar kontinuerligt proaktivt med utbildningar inom säkerhet och hot- och våldshantering och har fullt ut införlivat säkerhetsarbetet i verksamheten. När något trots detta inträffar behöver våra medarbetare veta att de brott de utsatts för tas på allvar och följs upp som en attack på demokratin, vilket det faktiskt handlar om.

Inför Pressfrihetens Dag den 3 maj är bra att vi diskuterar att ta samma gemensamma grepp kring ett nationellt säkerhetstänk för journalister, som vi har gjort när det gäller utrikesresor. Vi är inne i ett valår där våra medarbetare måste kunna göra sitt jobb utan rädsla för hot och hat.  

Sex av 10 svenska journalister anger att de någon gång varit utsatta för trakasserier, hot eller våld i samband med sin yrkesutövning. Värst drabbade är journalister inom radio, tv och nyhetspress visar en undersökning från JMG som gjorts bland Journalistförbundets medlemmar.

Hot mot svenska journalister innebär i förlängningen hot mot den svenska demokratin. Oberoende medier och fri press är demokratins ryggrad. Vi upprätthåller yttrandefriheten, granskar makten och hjälper medborgarna att hålla sig orienterade.

Medieföretagen jobbar redan förebyggande men tvingas fortfarande vara reaktiva. Vi bidrar gärna till att branschen samarbetar ännu bättre kring säkerhetsutbildningar, rutiner och erfarenhetsutbyten. Sveriges Radio delar redan idag med sig av både utbildningar och kunskap på olika sätt och vi fördjupar gärna de samarbetena. Vi deltar också gärna i en diskussion om hur utredningar av brott där journalister är särskilt drabbade kan prioriteras. Vi vill ta vår del av ansvaret och i eftermiddag deltar jag också i en panel om journalisters säkerhet vid ett seminarium arrangerat av FOJO där jag kommer att lyfta dessa frågor (en rapport om seminariet presenteras via  deras hemsida i efterhand).

Regeringen har tidigare aviserat att den vill satsa på journalisters säkerhet. För demokratins skull. Det är en bra ambition. Polisen måste få bättre verktyg för att agera kraftfullt kring brott mot det demokratiska uppdraget. Annars riskerar vi att rädsla och självcensur gör att journalister undviker att publicera sådant som kan leda till hot, hat och våld. Så kan vi inte ha det. Svenska journalister måste känna trygghet i att dessa brott tas på allvar av såväl arbetsgivare som av polis och lagstiftare.

Cilla Benkö
Vd, Sveriges Radio

PS!  Lästips – Public Media Alliance vid Norwich University i Storbritannien har med anledning av pressfrihetens dag summerat läget för media runt om i världen. Läs gärna.