Förslag som leder till gradvis nedmontering

Om public service-utredningens förslag genomförs kommer det att innebära en gradvis nedmontering av Sveriges Radio. Det finns därför starka skäl att överväga en annan finansiering av marknätet, skriver Sveriges Radios vd Cilla Benkö och stabschef Gabriel Byström.

I dag skickar Sveriges Radio in sitt yttrande över den parlamentariska public service-utredningens slutbetänkande. Utredningen rymmer flera förslag som, på olika sätt, skapar förutsättningar för att vidmakthålla flera av de demokratiska kärnvärden som Sveriges Radio bidrar till. Det är utmärkt och Sveriges Radio tillstyrker många av de förslag som läggs fram.

Utredningen slår till exempel fast public services roll för att skapa sammanhållning och gemensamma verklighetsbilder, här spelar inte minst det breda uppdraget en väsentlig roll.

Från 2026 kommer public service att få en teknikneutral reglering. Det är en välkommen utveckling och stora delar av betänkandet präglas av de förändringar som detta innebär inom en rad områden.

Det är också en viktig markering att portalparagrafen om public service oberoende, som i dag finns i sändningstillståndet, nu slås fast i den nya public service-lagen.

Det finns däremot andra förslag som, om de genomförs, riskerar att kraftigt försämra möjligheterna för Sveriges Radio att upprätthålla en verksamhet med samma publicistiska inriktning, omfattning och ambition som i dag. Inte minst gäller det förslaget på ny anslagsnivå.

Konsekvenserna av den föreslagna anslagsuppräkningen innebär att Sveriges Radios reserver kommer att vara förbrukade flera år innan nästa tillståndsperiod är över. En lång rad av de nya villkor som kommittén föreslår saknar dessutom finansiering och ekonomisk konsekvensanalys. För att säkerställa en ekonomi i balans kommer Sveriges Radio efter 2026 att behöva komma ned i kostnadsbas med cirka 230 miljoner kronor. Sett till antalet tjänster skulle det innebära en minskning med i storleksordningen 220 heltidstjänster. De prioriteringar som i så fall kommer att behöva göras kommer i mycket hög utsträckning att drabba Sveriges Radios publicistiska verksamhet. Noterbart är att Sveriges Radio redan under 2024 genomfört ett omfattande besparingsprogram i samma storlek, vilket innebar en neddragning med cirka 180 tjänster.

En av Sveriges Radios största enskilda utgiftsposter är kostnaderna för den distribution som sker via det analoga marknätet. En kostnad som har ökat snabbt och som kommer att fortsätta accelerera under kommande tillståndsperiod. Marknätet, som tillhandahålls av statliga Teracom, spelar en central roll för svensk beredskap i allmänhet och för Sveriges Radios beredskapsuppdrag i synnerhet. Redan under den nuvarande tillståndsperioden har Sveriges Radio tvingats skära i den publicistiska verksamheten för att hantera kraftigt höjda distributionskostnader. De prognoser som finns inför nästa tillståndsperiod pekar på snabbt stigande kostnader. Det är inte rimligt att gradvis tvingas nedmontera journalistisk verksamhet för att täcka kostnaderna för ett marknät som under nästa tillståndsperiod ännu mer kommer att få karaktären av ett beredskapsnät.

Samtidigt är det för svensk beredskap helt avgörande att marknätet finns kvar och underhålls. När det inte finns någon el i Sverige oavsett om det handlar om vardagskris eller krig så är det enbart via marksänd radio som medborgarna kan nås av avgörande samhällsinformation. Det finns därför starka skäl att hitta en annan finansiering av marknätet under nästa tillståndsperiod, något som avsevärt skulle minska risken för drastiska nedskärningar inom den publicistiska verksamheten.

Ett annat omdiskuterat förslag i kommitténs slutbetänkande gäller ett antal nya studier och analyser som är tänkta att genomföras under nästa tillståndsperiod. I vårt remissyttrande avstyrker vi förslaget av en rad skäl. Dels saknas det tydliga ramar för hur detta ska gå till. Dels saknas det resonemang om hur resultaten ska användas. Det finns också skäl att ställa frågor om hur den självklara distansen mellan den politiska sfären och programbolagen kan komma att påverkas av förslagen.

Avslutningsvis finns det anledning att notera att den parlamentariska kommitté som utrett förutsättningarna för framtidens public service var oenig på avgörande punkter vid tiden för överlämnandet. Långsiktiga villkor och förutsägbarhet har varit centrala faktorer för att skänka legitimitet, trovärdighet och oberoende åt det svenska public service-systemet. Nu finns en risk att den politiska konsensus som under lång tid rått om public service ersätts av en splittring med betydande osäkerhet som följd. Det finns skäl att oroas över en sådan utveckling.

Cilla Benkö, vd Sveriges Radio

Gabriel Byström, stabschef och stf. vd

* Läs hela Sveriges Radios remissyttrande nedan.

Länk till den parlamentariska kommitténs slutbetänkande (SOU 2024:34)

Samlingssida för remissvar på regeringens hemsida.

Cilla Benkö - pressbild - Fotograf: Mattias Ahlm/Sveriges Radio

Gabriel Byström pressbild - Fotograf: Mattias Ahlm/Sveriges Radio