Alla drabbas när journalister blir måltavlor
Den senaste tiden har flera ryska missilattacker träffat byggnader där internationella korrespondenter arbetar i östra Ukraina. Ryssland anklagas nu för att medvetet göra journalister till måltavlor i kriget. Samtidigt är det viktigare än någonsin att journalister ska kunna göra sina jobb, också i krig. Det handlar om allas rätt till trovärdig information i en osäker omvärld. Det skriver Sveriges Radios vd Cilla Benkö.
Den 7 augusti slog ryska missiler ned i staden Pokrovsk i östra Ukraina. Nio personer dödades, vid ett hotell och en restaurang där många internationella journalister brukar vara. En dryg månad tidigare, den 27 juni, genomfördes en missilattack mot stadskärnan i staden Kramatorsk. En restaurang dit många journalister och hjälparbetare går träffades i attacken, och bland offren fanns den 37-åriga ukrainska journalisten och författaren Victoria Amelina, som senare dog av sina skador.
Sammantaget handlar det om två attacker på kort tid mot platser där många civila, både barn och vuxna, och journalister vistas. Organisationen International Federation of Journalists (IFJ) fördömer därför nu skarpt händelserna i ett pressmeddelande* och påminner samtidigt de ryska myndigheterna om att journalister och civila enligt internationell lag ska fredas i krigszoner. Trots det har så många som 14 journalister och medieanställda enligt IFJ dödats i tjänst i Ukraina sedan invasionen förra året.
”Moderna missiler kan riktas mot enskilda rum i byggnader. När platser där många journalister finns attackeras gång på gång blir avsikten tydlig: att skrämma medier från att rapportera från krigets grymheter”, säger IFJ:s biträdande generalsekreterare Tim Dawson i pressmeddelandet*.
Ända sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes har det rapporterats om hur journalister istället för att fredas återkommande blivit måltavlor, samtidigt som viktiga mediestrukturer angripits i Ukraina. Något jag också tidigare skrivit om**. Reportrar utan gränser har sedan krigsutbrottet gjort flera anmälningar om krigsbrott mot journalister till Internationella brottmålsdomstolen (ICC) och Ukrainas allmänna åklagare, *** och det är otroligt viktigt att fallen tas om hand och utreds. En attack på en journalist är nämligen något mer än en attack på en enskild person, den riktas mot allas rätt till trovärdig information.
I en tid när vi ser hur propaganda och desinformation används som vapen, när generativ AI gör det svårt att avgöra vad som är sant och falskt och när yttrandefriheten utmanas världen över behövs journalister som kan och vågar vara på plats och rapportera, också från konfliktområden. En utmaning i en värld där vi under den senaste tioårsperioden sett en utveckling där det blivit allt farligare att jobba som journalist på många platser.
Sveriges Radio har i många år prioriterat utrikesbevakningen och har idag Nordens största korrespondentnät med 21 utrikeskorrespondenter runt om i världen. Ögon och öron på plats som både blixtsnabbt kan nyhetsrapportera när något stort händer, men som också kan analysera, fördjupa och förklara bakgrunden för våra lyssnare.
Det är viktigt. Både för att så många som möjligt ska kunna förstå och orientera sig i en allt mer osäker omvärld, men också för att det är något som våra lyssnare också tydligt visar att de vill ha. Vid invasionen i Ukraina sökte sig så många som en halv miljon helt nya lyssnare till P1:s sändningar. Och enligt en studie om förtroendet för mediers krigsrapportering (en del av SOM-undersökningen vid Göteborgs universitet som presenterades i mitten av juni i år****) säger så många som 75 procent att de litar på Sveriges Radios rapportering om Ukraina. Det motsvarar, tillsammans med SVT, det högsta förtroendet bland de svenska medierna.
För mig som vd för Sveriges Radio är det ett kvitto på att det är viktigt att vi precis som att vi har en gedigen närvaro på över 50 platser i Sverige, också har det i världen. På så vis kan vi binda ihop det lokala med det globala, det riktigt nära med vardagen längre bort. Det är viktigt för att vi som lyssnar ska kunna förstå världen vi lever i.
Men det är också viktigt att tänka på att själva förutsättningen till det är att det finns människor som vill och kan ta sig an uppdraget. En journalist får aldrig bli måltavla i kriget och måste alltid kunna få göra sitt jobb, så säkert som bara möjligt.
Cilla Benkö, vd Sveriges Radio
* https://www.ifj.org/media-centre/news/detail/category/press-releases/article/ukraine-russian-missiles-repeatedly-strike-donetsk-journalists-hotel
*** https://rsf.org/en/tribute-afp-reporter-kyiv-rsf-announces-eighth-complaint-start-war
**** https://www.gu.se/sites/default/files/2023-06/155-174%20Nygren%20o%20Widholm.pdf
MÖT SVERIGES RADIOS UTRIKESKORRESPONDENTER
Den 22 augusti bjuder Sveriges Radio traditionsenligt in till ”Möt Radiokorrespondenterna” på Kulturhuset stadsteatern i Stockholm, med efterföljande Sverigeturné med Riksteatern. Tillfällen där lyssnare får möjlighet att lyssna på, träffa och ställa frågor direkt till Sveriges Radios utrikeskorrespondenter. I år kommer korrespondentpanelerna bland annat att diskutera ämnen som
Turkiet, Sverige och NATO – vad händer?, 30 år i Mellanöstern med Cecilia Uddén och Extremvärmens tid?
Läs mer, och se program och turnéschema, här:
https://sverigesradio.se/artikel/mot-radiokorrespondenterna-22-augusti-2023-och-pa-turne
Senaste nytt
Sveriges Radio-frukost: Var går gränsen för svensk satir?
Vad händer med satiren när verkligheten upplevs galnare än skämten? I en tid av kriser och skiftande världsordning kan satiren hjälpa oss att orka förstå nyheterna, men när är skämtet en bärande del av samhällsdebatten och när går det för långt?
För att fortsätta vara relevanta behöver vi utvecklas
Programdirektör Sofia Wadensjö Karén skriver om kommande förändringar inom Programenheten på Sveriges Radio under hösten.
Gemensamt blogginlägg Sveriges Radio, SVT och UR: Vi fördjupar samarbetet ytterligare mellan public service-bolagen
SVT, Sveriges Radio och UR tar nu ytterligare steg i samarbetet mellan bolagen. Genom att arbeta mer tillsammans vill vi använda våra resurser mer effektivt, minska kostnaderna och skapa mer robusta verksamheter med samlad kompetens. Ytterst handlar det om att värna programverksamheten och det innehåll som når publiken. Det skriver de tre svenska vd:arna för public service bolagen i en gemensam text.
En viktig del av Sveriges beredskap – därför bör marknätskostnaderna kompenseras
I somras föreslog regeringen extra medel till public service-företagen för de kraftigt ökade kostnaderna för marknätsdistribution. Sveriges Radio välkomnar initiativet. Kostnadsökningarna är en direkt följd av förändringar på marknaden och har inte funnits med i de ekonomiska förutsättningar som låg till grund för nuvarande tillståndsperiod. Det skriver stabschef Gabriel Byström.
Sveriges Radio-frukost på Bokmässan: Hur mycket käbbel tål demokratin?
Vad tar de svenska mediehusen med sig från valrörelsen 2026? Detta diskuterades på Sveriges Radios-frukostseminarium special vid Bokmässan i Göteborg.
Några tankar kring public service, publiken och AI
Hur ska public service nå publiken och upprätthålla sitt uppdrag när AI förändrar medielandskapet? Det var en central fråga när jag nyligen deltog i två konferenser i London och Mainz. Jag tar med mig att vi på Sveriges Radio har kommit långt, men också hur viktigt samarbetet med våra europeiska kollegor är. Det skriver Sveriges Radios AI ansvarige Andreas Landmark.
Radio fortsatt förstahandsval vid kris och VMA, men kunskapen bland unga vuxna behöver öka
Idag inleds Beredskapsveckan, då myndigheter, organisationer och företag på olika sätt bidrar till att stärka samhällets motståndskraft. För Sveriges Radio är veckan ett tillfälle att uppmärksamma vårt beredskapsuppdrag och vikten av att människor vet var de kan hitta snabb och trovärdig information när något allvarligt inträffar, skriver Lillan Hedlund, chef för Sändningsledningen med ansvar för VMA
Vi samlas för Göteborg, demokrati och debatt - gemensam debattartikel Sveriges Radio, GP och SVT
Vi närmar oss nu valen till riksdag, region och kommun. Här i Göteborg väntar ett spännande kommunval där de nio nuvarande partierna i fullmäktige vill göra sina röster hörda för alla er som ska rösta. Vi som representerar de tre största medierna i staden går därför samman för att bjuda på en manifestation för demokrati och erbjuder en spännande slutdebatt för alla göteborgare, skriver Christofer Ahlqvist, Cilla Benkö och Anne Lagercrantz. Artikeln har publicerats i GP 19 augusti 2026.
Sveriges Radio-frukost: "Det nya radiolandskapet – vad händer när kartan ritas om?"
Radiokartan i Sverige har ritats om med nya nationella och regionala sändningstillstånd och en helt ny nationell kanal med fokus på talad radio. Vilka nya perspektiv och format kommer radiolyssnarna mötas av? Vilka frekvenser kommer svenskarna ratta in när nya erbjudandet av liveradio växer och vilka kommersiella kanaler vinner kampen om annonsörerna? Detta och mer diskuterades vid Sveriges Radios frukostseminarium måndagen den 31 augusti i Radiohuset i Stockholm. Hela seminariet finns nu att lyssna på i efterhand.
Kommentar gällande kompensation för marknätet
Regeringen har idag berättat att man vill kompensera Sveriges Radio och SVT för ökade marknätskostnader. Nu skickas ett förslag ut på remiss. Tidigast i höst vet vi hur stor kompensationen blir kommenterar Sveriges Radios vd Cilla Benkö.
Sveriges Radio-frukost: Är medierna redo att möta desinformation i årets valrörelse
Deepfakes, röstkloning samt AI-manipulerat innehåll är på frammarsch och det kan vara svårt att veta vad som är sant och falskt. Hur säkerställer svenska medier sin trovärdighet när trycket från desinformation, missinformation och manipulation ökar? Dessa frågor och mycket annat togs upp på Sveriges Radios frukostseminarium den 19 maj. Nu finns seminariet att lyssna på i efterhand.
Att försvara demokrati och mediefrihet
Tillståndet för världens demokratier blir allt sämre. Jag har aldrig varit lika bekymrad som nu under mina 40 år som journalist, skriver Cilla Benkö idag på debattsidan i Dagens Industri samt tidigare i veckan i The Times, och efterlyser en bredare diskussion till försvar för demokrati och mediefrihet.
Sex frågor. Sex orter. Sex dagar.
Den 24 mars drog satsningen ”Ekot från Sverige” igång. Under sex sändningsdagar åker Ekot till sex olika orter för att skildra väljarnas sex viktigaste frågor – direkt från platser där problemen märks och lösningarna testas. Detta är en del av Ekots och Sveriges Radios samlade valbevakning och ambition att ge lyssnarna kunskap och konstruktiva debatter, skriver Klas Wolf-Watz och Martin Runnquist-Nilsson.
Internationellt mediesamarbete stärker urfolks röster, berättelser och språk
Sveriges Radios minoritetsredaktion Sameradion har nyligen inlett ett internationellt samarbete med andra urfolksredaktioner runt om i världen. Sameradions kanalchef Thomas Sarri skriver här om det nya samarbetsorganet , Indigenous Public Media (IPM).
Tre mål för framtiden
Sveriges Radio ska ge ett värde för alla, vi ska vara på plats och vi ska sträva efter att vara bäst på ljud. Det är de tre strategiska mål som ska vägleda oss i en allt osäkrare tid, skriver Sveriges Radios vd Cilla Benkö.
