Text och transkribering ingen lätt fråga för Sveriges Radio

Med anledning av frågor som riktats till Sveriges Radio nyligen om hörbarhet och eventuell transkribering redogör här Elle-Kari Höjeberg, tillgänglighetsansvarig om hur Sveriges Radio ser på frågan och hur vi jobbar med den.

Varför transkriberar inte Sveriges Radio sina program så att hörselskadade kan ta del av dem? Det är en fråga som jag fått ställt till mig utav olika personer och av olika skäl nyligen.

Låt mig först bara skriva att det förstås är otroligt roligt att det finns en hunger för att ta del av våra program. Samtidigt kan jag förstå att det finns ett missnöje bland vissa grupper att det inte går att göra fullt ut, som i detta fall de som är döva eller har en hörselnedsättning. Tyvärr så blir det ju så när vi arbetar med Ljudet i fokus som central strategi eftersom vi är ett radioföretag och därför inte ska arbeta med text.

Detta i sig begränsar förstås det utbud vi har mot bakgrund av att vi inte ska konkurrera med kommersiella medier som till exempel lokaltidningarna i textform, de gör text, vi gör ljud och SVT, TV4 med flera är bildföretagen på vår mediemarknad. I det sändningstillstånd som trädde i kraft 1 januari 2020 så tydliggjordes denna rollfördelning ytterligare för oss.

Men låt mig också, innan jag går in på några detaljer slå fast att vi starkt prioriterar arbetet med att förbättra hörbarheten i våra program och kanaler. Vi vill förstås att så många som möjligt ska kunna ta del av våra program, även de med en hörselnedsättning.

Förändring för att ge ljudet än tydligare roll

Vi håller just nu på att förändra det sätt vi publicerar i digitala kanaler. Det är en minskning av textmängden på till exempel våra webbar för att återigen fokusera på vår kärnverksamhet och anpassa oss till en ny digital verklighet. Vi vill i största möjliga utsträckning fokusera på ljudet och ge våra reportrar och andra mer tid. Genom att inte fokusera på till exempel en text hoppas vi att vi får ut mer ljudinnehåll.

Detta har fått kritik för att stänga ute vissa grupper. Men det handlar det verkligen inte om. Ingenting av det vi arbetar med handlar om att stänga ut någon, det handlar om att nå fler med ljud. Och vi arbetar som sagt ständigt med ljudkvalitén och hörbarheten för att ge så många som möjligt tillgång till vårt material.

Vi har också inom ramen för detta arbete alltid en redaktionell styrning där man kan göra olika bedömningar i vissa fall, att det till exempel kan behövas ytterligare material i en fråga. Så har skett i samband med den nu aktuella rapporteringen av Coronaviruset. Där har bland annat Ekot bedömt att man skulle göra en utökad textmängd och en grafikrapportering för att stödja annan rapportering vilken också hänvisade till ansvariga myndigheters hemsidor där det finns material att läsa. Och på flera platser på Sveriges Radios webb har vi arbetat med en ökad textmängd – till exempel via dessa frågor och svar som bland annat P4 Göteborg publicerat helgen 13-15 mars.

Vi utgår alltid från de krav som ställs på oss i sändningstillståndet, skulle de ändras kommer vi förstås att göra det. Men idag har vi ett uppdrag att fokusera på ljudet och för oss skulle det också betyda en stor ändring i vår verksamhet om det ställdes krav på textning vilket vi i dagsläget inte har någon möjlighet till.

Transkriberingsfrågan

Vad gäller transkribering så arbetar Sveriges Radio med att utveckla transkribering som är den teknik som automatiskt skulle kunna göra om ljud till text. Men tekniken för svenska är inte färdigtränad ännu och misstolkar alltför ofta ord beroende på dialekter, bakgrundsljud eller annat som gör att talet inte är tydligt ur teknikens synvinkel. Det är därför framförallt av kvalitetsskäl som vi gör bedömningen att den inte fyller de behov som vi har än.

Vi ser i våra kvalitetsmätningar att tekniken inte transkriberar vårt ljudande innehåll rätt och de felaktigheterna gör att texten ibland blir direkt missvisande och riskerar därmed vår trovärdighet som bygger på kvalitet. Vi har dessutom stora mängder material som vi erbjuder vår publik och det ställer stora krav på oss - både tekniska och ekonomiska.

Vår ambition är att över tid kunna leverera den här tjänsten till vår publik men i dagsläget kan vi inte ge varken en tidsangivelse eller kommentera i vilken omfattning eller i vilken form det skulle kunna ske.

För oss finns det nämligen många frågor framöver som inte enbart handlar om transkription. Förutom kvalitetskraven som kvarstår så måste vi fundera över, vad och i så fall hur mycket av de drygt 170 000 timmar radio vi sänder varje år som ska transkriberas? Här ser önskemålen självklart olika ut beroende på vem man frågar. Och hur ska detta finansieras? Det är viktigt att komma ihåg att utveckling och säkerställande av kvalitet när det gäller transkribering inte har funnits med när Sveriges Radios budget för de kommande åren fastslagits.

Att använda oss av diverse ”gratistjänster” som ofta är förknippade med reklamfinansiering är förstås inte aktuellt för oss som public service företag. Därför är frågan om finansiering viktig.

Med det sagt, vi följer den tekniska utvecklingen på detta område och arbetar vidare enligt ovan både inom ramen för vår egen verksamhet men också i samarbete med radiokollegor runt om i Europa inom ramen för EBU (European Broadcasting Union). EBU har ett initiativ som heter Eurovox som syftar till att ta fram verktyg inom olika områden som kan stödja medlemmarna i arbetet med transkribering på olika sätt.

Eftersom åtskilliga frågetecken återstår är det omöjligt att idag lämna några ytterligare besked kring textning eller transkribering. Men inom det uppdrag vi har idag så fortsätter vi oförtrutet arbeta med att förbättra hörbarheten i programmen och förbättringar pågår ständigt. Vi hoppas och tror att detta hjälper fler att ta till sig av våra program även om vi inte i dagsläget kan nå alla.

Elle-Kari Höjeberg
Tillgänglighetsansvarig, utbud