Sveriges Radios unika roll i beredskaps-Sverige behöver stärkas
VMA kedjan
I dag den 17 december 2019 har VD Cilla Benkö skrivit under en ny överenskommelse med Myndigheten för Samhällskydd och Beredskap (MSB) om viktiga meddelande till allmänheten (VMA). Mårten Randberg, chef för trafikredaktionen och sändningsledning som ansvarar för förmedling av VMA, skriver om den nya överenskommelsens innehåll samt varför det behövs ökade resurser till företagets digitala robusthet och lokala beredskapsförmåga.
Den nya VMA-överenskommelsen
Den nya VMA-överenskommelsen tydliggör den så kallade VMA-kedjan som omfattar hela processen från det att en behörig person begär VMA (ofta en räddningsledare) tills den efterföljande informationen sänds i Sveriges beredskapskanal P4 och når allmänheten. Enligt överenskommelsen är det Sveriges Radio som formulerar budskapet, i enlighet med vårt ansvar för våra sändningar och reglerna för ansvarig utgivare. En nyhet är att Försvarsmakten blir en av de aktörer som kan begära VMA.
Sveriges Radio bryter också sändningarna i övriga Sveriges Radio- kanaler och enligt överenskommelse i vissa kommersiella kanaler och skickar meddelandet vidare till andra mediebolag som SVT, TV4, Kanal 5 m.fl. och till SOS Alarm för att det ska kunna skickas till telefoner. Sveriges Radio tillhandahåller också meddelandet via push-notiser samt i ett öppet API så att det kan publiceras på olika digitala plattformar.
Sveriges Radios unika roll i svensk krisberedskap
Betydelsen av VMA-systemet bygger på att informationen når allmänheten. Sveriges Radio spelar därmed en central roll i landets förmåga att hantera kriser i samhället.
Att det finns en upparbetad vana hos befolkningen att vända sig till just Sveriges Radio vid kris bygger på en rad faktorer. Sveriges Radios oberoende och opartiska journalistik som helhet ger grunden för företagets förtroende och relation till publiken. Totalt tar 7,5 miljoner invånare del av Sveriges Radios utbud varje vecka.
Sveriges Radio finns dessutom stationerade på ett femtiotal platser runt om i landet. Det gör att Sveriges Radio P4, som är en beredskapskanal, kan fortsätta att informera om händelsen i samband med ett VMA skickas ut alldeles oavsett var i landet händelsen inträffar.
Att Sveriges Radios FM-nät ska nå 99,8 procent av befolkningen är också grundläggande. Sveriges Radios system för att sända i FM är driftsäkert och tål stora påfrestningar, och har också den avgörande fördelen att sändningarna kan tas emot med enklare utrustning, ytterst en batteridriven FM-mottagare. Sveriges Radio kan fortsätta att nå ut med sändningarna trots exempelvis elavbrott, till skillnad från telefoni och internet som i en kris kan sluta fungera efter ett antal timmar.
Dessa förutsättningar ger Sveriges Radio en unik roll i landets krisberedskap vilket syns inte minst i de undersökningar som gjorts efter stora samhällskriser de senaste åren.
Förra sommarens skogsbränder drabbade stora områden . Ett tjugotal VMA utfärdades i juli i samband med bränderna. Många invånare nåddes av viktiga nyheter via sin lokala P4-kanal. Enligt skogsbrandsutredningen SOU 2019:7 lyssnade nästan varannan (45 procent) i de drabbade områdena på SRs lokala kanaler dagligen under bränderna. Rapporteringen i P4 var också den som flest uppgav att de litade mest på under brandveckorna. Här finns pressmeddelande om det.
Likaså var Sveriges Radio den klart största nyhetskällan under det inledande skedet vid terrorattentatet på Drottninggatan i Stockholm den 7 april 2017, alltså då människor skaffade sig den första informationen om attentatet. Cirka 20 procent av befolkningen angav att de fick den första informationen från Sveriges Radio, 11 procent från Aftonbladet och 10 procent från SVT.[1]
En möjlighet att utveckla Sveriges Radios roll i landets beredskap
Mot denna bakgrund finns det dock möjligheter att stärka Sveriges Radios roll i landets beredskap. Sveriges Radio har utvecklat egen teknik för sändningsutrustning, t.ex. OB-väskor och Next Generation som rönt stor internationell uppmärksamhet. Tillsammans möjliggör de för Sveriges Radio att öka sin mobilitet, minska sin sårbarhet, samt bli ännu snabbare och vara en mer närvarande aktör för invånare på fler orter i händelse av kris. Ska den ambitionen kunna uppnås krävs dock ett resurstillskott till fortsatt teknisk utveckling.
Likaså blir det i det alltmer digitaliserade Sverige viktigt att även de som tar del av Sveriges Radios utbud via internet, tex i mobilen också nås av information i samband med kris. För att Sveriges Radio ska kunna hålla samma tekniska nivå på beredskap som i FM behövs ekonomiska förutsättningar till ökad digital robusthet . Det är en fråga vi behöver diskutera mera i framtiden.
Sveriges Radio välkomnar den nya VMA-överenskommelsen med MSB samtidigt som vi vill betona vikten av fortsatt dialog kring hur företags centrala roll i landets beredskap behöver stärkas i framtiden.
Mårten Randberg
Chef, trafikredaktionen, Sveriges Radio
Under skogsbränderna 2018 beskrev jag VMA-kedjan i ett annat blogginlägg ”Så fungerar ett VMA”, läs gärna det här.
Läs mer om Sveriges Radios uppdrag, inklusive beredskapsuppdraget
[1] Novus undersökning om mediekonsumtionen under terrorattentatet i Stockholm den 7 april 2017.
Namn: 69ba56d92ba15.jpg
Kontakter
Andra skribenter
Senaste nytt
För att fortsätta vara relevanta behöver vi utvecklas
Programdirektör Sofia Wadensjö Karén skriver om kommande förändringar inom Programenheten på Sveriges Radio under hösten.
Gemensamt blogginlägg Sveriges Radio, SVT och UR: Vi fördjupar samarbetet ytterligare mellan public service-bolagen
SVT, Sveriges Radio och UR tar nu ytterligare steg i samarbetet mellan bolagen. Genom att arbeta mer tillsammans vill vi använda våra resurser mer effektivt, minska kostnaderna och skapa mer robusta verksamheter med samlad kompetens. Ytterst handlar det om att värna programverksamheten och det innehåll som når publiken. Det skriver de tre svenska vd:arna för public service bolagen i en gemensam text.
En viktig del av Sveriges beredskap – därför bör marknätskostnaderna kompenseras
I somras föreslog regeringen extra medel till public service-företagen för de kraftigt ökade kostnaderna för marknätsdistribution. Sveriges Radio välkomnar initiativet. Kostnadsökningarna är en direkt följd av förändringar på marknaden och har inte funnits med i de ekonomiska förutsättningar som låg till grund för nuvarande tillståndsperiod. Det skriver stabschef Gabriel Byström.
Sveriges Radio-frukost på Bokmässan: Hur mycket käbbel tål demokratin?
Vad tar de svenska mediehusen med sig från valrörelsen 2026? Detta diskuterades på Sveriges Radios-frukostseminarium special vid Bokmässan i Göteborg.
Några tankar kring public service, publiken och AI
Hur ska public service nå publiken och upprätthålla sitt uppdrag när AI förändrar medielandskapet? Det var en central fråga när jag nyligen deltog i två konferenser i London och Mainz. Jag tar med mig att vi på Sveriges Radio har kommit långt, men också hur viktigt samarbetet med våra europeiska kollegor är. Det skriver Sveriges Radios AI ansvarige Andreas Landmark.
Radio fortsatt förstahandsval vid kris och VMA, men kunskapen bland unga vuxna behöver öka
Idag inleds Beredskapsveckan, då myndigheter, organisationer och företag på olika sätt bidrar till att stärka samhällets motståndskraft. För Sveriges Radio är veckan ett tillfälle att uppmärksamma vårt beredskapsuppdrag och vikten av att människor vet var de kan hitta snabb och trovärdig information när något allvarligt inträffar, skriver Lillan Hedlund, chef för Sändningsledningen med ansvar för VMA
Vi samlas för Göteborg, demokrati och debatt - gemensam debattartikel Sveriges Radio, GP och SVT
Vi närmar oss nu valen till riksdag, region och kommun. Här i Göteborg väntar ett spännande kommunval där de nio nuvarande partierna i fullmäktige vill göra sina röster hörda för alla er som ska rösta. Vi som representerar de tre största medierna i staden går därför samman för att bjuda på en manifestation för demokrati och erbjuder en spännande slutdebatt för alla göteborgare, skriver Christofer Ahlqvist, Cilla Benkö och Anne Lagercrantz. Artikeln har publicerats i GP 19 augusti 2026.
Sveriges Radio-frukost: "Det nya radiolandskapet – vad händer när kartan ritas om?"
Radiokartan i Sverige har ritats om med nya nationella och regionala sändningstillstånd och en helt ny nationell kanal med fokus på talad radio. Vilka nya perspektiv och format kommer radiolyssnarna mötas av? Vilka frekvenser kommer svenskarna ratta in när nya erbjudandet av liveradio växer och vilka kommersiella kanaler vinner kampen om annonsörerna? Detta och mer diskuterades vid Sveriges Radios frukostseminarium måndagen den 31 augusti i Radiohuset i Stockholm. Hela seminariet finns nu att lyssna på i efterhand.
Kommentar gällande kompensation för marknätet
Regeringen har idag berättat att man vill kompensera Sveriges Radio och SVT för ökade marknätskostnader. Nu skickas ett förslag ut på remiss. Tidigast i höst vet vi hur stor kompensationen blir kommenterar Sveriges Radios vd Cilla Benkö.
Sveriges Radio-frukost: Är medierna redo att möta desinformation i årets valrörelse
Deepfakes, röstkloning samt AI-manipulerat innehåll är på frammarsch och det kan vara svårt att veta vad som är sant och falskt. Hur säkerställer svenska medier sin trovärdighet när trycket från desinformation, missinformation och manipulation ökar? Dessa frågor och mycket annat togs upp på Sveriges Radios frukostseminarium den 19 maj. Nu finns seminariet att lyssna på i efterhand.
Att försvara demokrati och mediefrihet
Tillståndet för världens demokratier blir allt sämre. Jag har aldrig varit lika bekymrad som nu under mina 40 år som journalist, skriver Cilla Benkö idag på debattsidan i Dagens Industri samt tidigare i veckan i The Times, och efterlyser en bredare diskussion till försvar för demokrati och mediefrihet.
Sex frågor. Sex orter. Sex dagar.
Den 24 mars drog satsningen ”Ekot från Sverige” igång. Under sex sändningsdagar åker Ekot till sex olika orter för att skildra väljarnas sex viktigaste frågor – direkt från platser där problemen märks och lösningarna testas. Detta är en del av Ekots och Sveriges Radios samlade valbevakning och ambition att ge lyssnarna kunskap och konstruktiva debatter, skriver Klas Wolf-Watz och Martin Runnquist-Nilsson.
Internationellt mediesamarbete stärker urfolks röster, berättelser och språk
Sveriges Radios minoritetsredaktion Sameradion har nyligen inlett ett internationellt samarbete med andra urfolksredaktioner runt om i världen. Sameradions kanalchef Thomas Sarri skriver här om det nya samarbetsorganet , Indigenous Public Media (IPM).
Tre mål för framtiden
Sveriges Radio ska ge ett värde för alla, vi ska vara på plats och vi ska sträva efter att vara bäst på ljud. Det är de tre strategiska mål som ska vägleda oss i en allt osäkrare tid, skriver Sveriges Radios vd Cilla Benkö.
Sveriges Radio-frukost: "Person eller redaktion? Om profilering av journalister"
Vid ett seminarium i Radiohusets Studio 4 den 12 mars diskuterade hur svenska medier arbetar med profilering av nyhetsjournalister och om det finns grepp som traditionella medier kan hämta inspiration från nya medieformat? (Länk till lyssning nedan)
