Nu avgörs framtiden för Sveriges Radio

Strategidirektör Jan Petersson beskriver Sveriges Radios remissvar till Public-service utredningen som nu lämnats till Kulturdepartementet. Ta del av hela remissvaret.

Avskaffa förhandsprövningen, förtydliga de förslag som rör distributionsplattformar och sociala medier och säkerställ att det finns nödvändiga ekonomiska resurser att täcka ett utökat uppdrag. Det är några av synpunkterna i Sveriges Radios remissyttrande.

Hur ska Sveriges Radios kommande sändningstillstånd se ut? Under de senaste åren har en parlamentarisk kommitté utrett frågan. Några dagar innan midsommar överlämnades ett slutbetänkande på drygt 350 sidor till kulturminister Alice Bah Kuhnke, det innehöll en mängd skarpa förslag om allt ifrån förhandsprövning, distribution, lokal bevakning till storleken på kommande anslag. Sedan dess har ett antal remissinstanser gått igenom de förslag som presenterades och gett sina synpunkter i olika remissyttranden.

I Sveriges Radios remissyttrande skriver vi att vi delar utredningens syn på många punkter, inte minst det grundläggande konstaterandet som kommittén gör att public service är ”en demokratisk kollektiv nyttighet som gynnar alla medborgare”. I tider när medier utmanas, när politiker tar kontroll över public service i alltfler länder är det nödvändigt att återvända till den roll public service spelar för demokratin.

Sveriges Radio tillstyrker flera av de förslag som läggs fram av utredningen. Hit hör att det breda uppdraget består, att den kommande anslagsuppräkningen bör ligga på den nivå (två procent) som utredningen föreslår och att täckningskravet även fortsättningsvis ska vara 99,8 procent via marknätet. Sveriges Radio tycker att kommittén resonerar klokt när den vill att SR och SVT ska stärka bevakningen i svagt lokala områden. Det är ett förslag som kommer att kräva resurser men som gör att vi kan ta ytterligare steg för att spegla människors vardag över hela landet.

Andra förslag är mer problematiska. Hit hör exempelvis förslaget om förhandsprövning av nya tjänster. Utredningen vill att regeringen ska fatta beslut om nya tjänster som public service-bolagen skapar inom ramen för den kompletterande verksamheten. Det finns många skäl för varför detta vore olyckligt. Det starkaste har att göra med skyddet av bolagens oberoende. Enligt förslaget är det regeringen som i slutändan fattar det avgörande beslutet om att godkänna eller förbjuda nya webbaserade tjänster, det ökar inte avståndet till politiken. Redan 2010 reste konstitutionsutskottet frågetecken för just förhandsprövningen och ifrågasatte om förhandsprövningen är förenlig ”med public service-företagens oberoende ställning”.

I public service-kommitténs slutbetänkande diskuteras också begreppen kärn- och kompletterande verksamhet. Kommittén menar att begreppet kärnverksamhet bör ändras med hänsyn till att en stor del av radiolyssnandet sker online, främst i playtjänster. Det är en klok modernisering som tar hänsyn till hur människors konsumtion faktiskt ser ut. Problemet är att den definition som kommittén föreslår riskerar att leda till en snävare tolkning än vad som verkar ha varit avsikten.

Publiken – inte minst unga lyssnare – väljer själv vilken ljudbaserad playtjänst de vill använda. Men till skillnad från sociala medier strömmas Sveriges Radios on demand-material på ljudplattformar från egna servrar och företaget har därmed kontroll över publiceringen. De skäl som anges för att utesluta sociala medier från definitionen av kärnverksamheten riskerar att slå mot en annan mycket viktig del av SR:s kärnverksamhet: tillgängliggörandet av ljudinnehåll på de ljudtjänster som publiken – inte minst den unga publiken – själv väljer. Genom detta öppna ekosystem får publiken idag tillgång till Sveriges Radios on demand-material på de plattformar de själva väljer.

Den föreslagna definitionen av SR:s kärnverksamhet riskerar därmed att försvåra för SR att upprätthålla god balans mellan sin kärn- och kompletterande verksamhet eftersom det är publiken som har kontroll över – som väljer – den plattform de använder. Ska Sveriges Radio finnas till för alla måste också företagets ljud kunna finnas på andra plattformar. Detta ekosystem är unikt för ljudinnehåll.

Sveriges Radio skriver också i sitt remissyttrande om verksamheten i Berwaldhallen. Sveriges Radios symfoniorkester är en av landets ledande symfoniorkestrar och Radiokören är en kör med världsrykte som är väsentlig för kulturuppdraget, för möjligheterna att bjuda den stora radiopubliken på musikupplevelser av högsta klass. Sveriges Radio påpekar i remissyttrandet att det är väsentligt att finansieringen inte går ut över SR:s journalistiska verksamhet och efterlyser en större tydlighet runt hur verksamheten i Berwaldhallen långsiktigt ska finansieras utan att det får oönskade effekter för Sveriges Radios kärnverksamhet.

Nu väntar remissammanställning och utarbetande av en proposition på kulturdepartementet, men innan en proposition kan färdigställas och lämnas över till riksdagen måste en ny regering och en ny kulturminister finnas på plats. Hur lång tid det kommer att ta återstår att se.

Jan Petersson, strategidirektör