Me uudistumme ja vaihdamme nimeä – jotta olisimme jatkossakin tärkeitä kaikille ruotsinsuomalaisille!
Juhlimme hiljattain suomenkielisen radiotoiminnan 50-vuotista taivalta Sveriges Radiossa. Vaikka saavutettu merkkipaalu on juhlimisen arvoista, on meille kaikkein tärkeintä kuitenkin tulevaisuuden kehitystyö. Uusia ruotsinsuomalaisia sukupolvia uusine tarpeineen nousee esiin, ja samaa vauhtia kasvaa myös meidän tarpeemme uudistaa tarjontaamme. Uudistustyö on velvollisuutemme, jotta pysyisimme jatkossakin merkityksellisinä ja tärkeinä kaikille kohderyhmillemme. Tämän johdosta Sisuradio käynnisti muutostyön vuonna 2019, ja se työ jatkuu edelleen.
Meidän haasteenamme on ollut tavoittaa uudet ruotsinsuomalaiset sukupolvet kielellä, jonka he hallitsevat parhaiten. Monet ruotsinsuomalaisista eivät hallitse suomea täydellisesti, mutta ovat silti kiinnostuneita suomalaisesta kulttuuritaustastaan ja identiteetistään.
Vuoden 2019 aikana aloimme muutostyön aamun ja iltapäivän suorista lähetyksistä, joihin uudistimme sekä juontajia että musiikkiprofiilia.
Seuraava askel aloittamassamme kehitystyössä otetaan vuoden 2020 aikana, jolloin suunnittelemme uusia ohjelmasarjoja, dokumentteja ja pod-tuotteita. Samanaikaisesti panostamme myös siihen, että näkyisimme, kuuluisimme ja kävisimme keskustelua siellä, missä yleisömme on. Esimerkiksi sosiaalisessa mediassa.
Kaikki sisältömme tullaan myöhemmin kevään aikana keräämään yhteen uuden Sveriges Radio Finska -nimen alle. Uusi nimi on samassa linjassa kuin Sveriges Radion muiden kielivähemmistöjen tuotemerkit, kuten esimerkiksi Sameradion ja Radio Romano.
Miksi nimi vaihtuu?
Nimikeskustelua on käyty pitkään – oikeastaan siitä saakka, kun DAB-kanava Sisuradio perustettiin lähes 20 vuotta sitten. Nimi lanseerattiin tuolloin kuuntelijoille järjestetyn nimikilpailun tuloksena, ja siitä asti se on ollut sekä rakastettu että kyseenalaistettu.
Kun aloitimme muutostyömme reilu vuosi sitten, teimme myös yleisökyselyn ruotsinsuomalaisille. Halusimme antaa heille mahdollisuuden vastata kysymyksiin Sveriges Radion suomenkieliseen toimintaan liittyvistä odotuksista ja tarpeista.
Yksi esitetyistä kysymyksistä liittyi myös Sisu-termiin liitettäviin mielikuviin. Vastaukset olivat kahtiajakautuneita. Toiset näkivät sisussa suomalaista alkuvoimaa, kun taas toiset löysivät siitä yhteyden vain Suomeen ja kadonneeseen aikaan. Johonkin vanhahtavaan.
Meidän tavoitteemme on uudistaa kanavaa ja lisätä sen merkityksellisyyttä myös nuoremmille ihmisille, joilla on ruotsinsuomalaista taustaa. Siitä syystä olemme päättäneet uudistaa ohjelmistoamme ja vaihtaa nimeä.
Me, jotka teemme Sveriges Radion sisältöä ruotsinsuomalaiselle vähemmistölle, edustamme samoja asioita kuin yleisömmekin. Olemme kirjavaa joukkoa, joiden suomalaiset juuret aiheuttavat meissä erilaisia tuntemuksia ylpeydestä tai ärsytyksestä rakkauteen. Suomalainen tausta on vain yksi asia joka meitä määrittää. Meidän tavoitteemme on tarjota kuuntelijoillemme uusia ajatuksia ja näkökulmia Ruotsista ja Suomesta, heidän ehdoillaan. Me suhtaudumme avoimesti suomen kieleen ja kaksikielisyyteen. Näemme kielikirjon sekä vahvuutena ja mielenkiintoisena erityispiirteenä.
Anne Sseruwagi, kanavapäällikkö
Kontakter
Andra skribenter
Senaste nytt
Sveriges Radio-frukost: Var går gränsen för svensk satir?
Vad händer med satiren när verkligheten upplevs galnare än skämten? I en tid av kriser och skiftande världsordning kan satiren hjälpa oss att orka förstå nyheterna, men när är skämtet en bärande del av samhällsdebatten och när går det för långt?
För att fortsätta vara relevanta behöver vi utvecklas
Programdirektör Sofia Wadensjö Karén skriver om kommande förändringar inom Programenheten på Sveriges Radio under hösten.
Gemensamt blogginlägg Sveriges Radio, SVT och UR: Vi fördjupar samarbetet ytterligare mellan public service-bolagen
SVT, Sveriges Radio och UR tar nu ytterligare steg i samarbetet mellan bolagen. Genom att arbeta mer tillsammans vill vi använda våra resurser mer effektivt, minska kostnaderna och skapa mer robusta verksamheter med samlad kompetens. Ytterst handlar det om att värna programverksamheten och det innehåll som når publiken. Det skriver de tre svenska vd:arna för public service bolagen i en gemensam text.
En viktig del av Sveriges beredskap – därför bör marknätskostnaderna kompenseras
I somras föreslog regeringen extra medel till public service-företagen för de kraftigt ökade kostnaderna för marknätsdistribution. Sveriges Radio välkomnar initiativet. Kostnadsökningarna är en direkt följd av förändringar på marknaden och har inte funnits med i de ekonomiska förutsättningar som låg till grund för nuvarande tillståndsperiod. Det skriver stabschef Gabriel Byström.
Sveriges Radio-frukost på Bokmässan: Hur mycket käbbel tål demokratin?
Vad tar de svenska mediehusen med sig från valrörelsen 2026? Detta diskuterades på Sveriges Radios-frukostseminarium special vid Bokmässan i Göteborg.
Några tankar kring public service, publiken och AI
Hur ska public service nå publiken och upprätthålla sitt uppdrag när AI förändrar medielandskapet? Det var en central fråga när jag nyligen deltog i två konferenser i London och Mainz. Jag tar med mig att vi på Sveriges Radio har kommit långt, men också hur viktigt samarbetet med våra europeiska kollegor är. Det skriver Sveriges Radios AI ansvarige Andreas Landmark.
Radio fortsatt förstahandsval vid kris och VMA, men kunskapen bland unga vuxna behöver öka
Idag inleds Beredskapsveckan, då myndigheter, organisationer och företag på olika sätt bidrar till att stärka samhällets motståndskraft. För Sveriges Radio är veckan ett tillfälle att uppmärksamma vårt beredskapsuppdrag och vikten av att människor vet var de kan hitta snabb och trovärdig information när något allvarligt inträffar, skriver Lillan Hedlund, chef för Sändningsledningen med ansvar för VMA
Vi samlas för Göteborg, demokrati och debatt - gemensam debattartikel Sveriges Radio, GP och SVT
Vi närmar oss nu valen till riksdag, region och kommun. Här i Göteborg väntar ett spännande kommunval där de nio nuvarande partierna i fullmäktige vill göra sina röster hörda för alla er som ska rösta. Vi som representerar de tre största medierna i staden går därför samman för att bjuda på en manifestation för demokrati och erbjuder en spännande slutdebatt för alla göteborgare, skriver Christofer Ahlqvist, Cilla Benkö och Anne Lagercrantz. Artikeln har publicerats i GP 19 augusti 2026.
Sveriges Radio-frukost: "Det nya radiolandskapet – vad händer när kartan ritas om?"
Radiokartan i Sverige har ritats om med nya nationella och regionala sändningstillstånd och en helt ny nationell kanal med fokus på talad radio. Vilka nya perspektiv och format kommer radiolyssnarna mötas av? Vilka frekvenser kommer svenskarna ratta in när nya erbjudandet av liveradio växer och vilka kommersiella kanaler vinner kampen om annonsörerna? Detta och mer diskuterades vid Sveriges Radios frukostseminarium måndagen den 31 augusti i Radiohuset i Stockholm. Hela seminariet finns nu att lyssna på i efterhand.
Kommentar gällande kompensation för marknätet
Regeringen har idag berättat att man vill kompensera Sveriges Radio och SVT för ökade marknätskostnader. Nu skickas ett förslag ut på remiss. Tidigast i höst vet vi hur stor kompensationen blir kommenterar Sveriges Radios vd Cilla Benkö.
Sveriges Radio-frukost: Är medierna redo att möta desinformation i årets valrörelse
Deepfakes, röstkloning samt AI-manipulerat innehåll är på frammarsch och det kan vara svårt att veta vad som är sant och falskt. Hur säkerställer svenska medier sin trovärdighet när trycket från desinformation, missinformation och manipulation ökar? Dessa frågor och mycket annat togs upp på Sveriges Radios frukostseminarium den 19 maj. Nu finns seminariet att lyssna på i efterhand.
Att försvara demokrati och mediefrihet
Tillståndet för världens demokratier blir allt sämre. Jag har aldrig varit lika bekymrad som nu under mina 40 år som journalist, skriver Cilla Benkö idag på debattsidan i Dagens Industri samt tidigare i veckan i The Times, och efterlyser en bredare diskussion till försvar för demokrati och mediefrihet.
Sex frågor. Sex orter. Sex dagar.
Den 24 mars drog satsningen ”Ekot från Sverige” igång. Under sex sändningsdagar åker Ekot till sex olika orter för att skildra väljarnas sex viktigaste frågor – direkt från platser där problemen märks och lösningarna testas. Detta är en del av Ekots och Sveriges Radios samlade valbevakning och ambition att ge lyssnarna kunskap och konstruktiva debatter, skriver Klas Wolf-Watz och Martin Runnquist-Nilsson.
Internationellt mediesamarbete stärker urfolks röster, berättelser och språk
Sveriges Radios minoritetsredaktion Sameradion har nyligen inlett ett internationellt samarbete med andra urfolksredaktioner runt om i världen. Sameradions kanalchef Thomas Sarri skriver här om det nya samarbetsorganet , Indigenous Public Media (IPM).
Tre mål för framtiden
Sveriges Radio ska ge ett värde för alla, vi ska vara på plats och vi ska sträva efter att vara bäst på ljud. Det är de tre strategiska mål som ska vägleda oss i en allt osäkrare tid, skriver Sveriges Radios vd Cilla Benkö.
