Fortsatt högt förtroende för Sveriges Radio

Sveriges Radio ligger tillsammans med Sveriges Television i topp när det gäller allmänhetens förtroende. Det är ett kvitto på den tillit som den absoluta merparten av dem som bor i Sverige känner för vår verksamhet, konstaterar Sveriges Radios vd Cilla Benkö.

Idag presenterades årets SOM-undersökning från Göteborgs universitet. Några saker kan konstateras direkt: förtroendet för Sveriges Radio är högt, det är stabilt över tid och det sticker ut positivt jämfört med i stort sett alla andra samhällsinstitutioner. Precis som i den Förtroendebarometer som presenterades i förra veckan och som Sveriges Radio toppar.

Mediedebatten har stundtals varit hård de senaste åren, både i Sverige och utomlands. Kritik har riktats mot public service från olika håll. Vi anklagas ibland för att vinkla nyheter, för att inte leva upp till opartiskheten och för att vara vänstervridna. Det är bra och viktigt att diskussionen förs, vi ska alltid tåla att bli både ifrågasatta och granskade. Vi finansieras av svenska folket som med rätta kan ställa höga krav på oss, men det som bekymrar mig är att debatten om Sveriges Radio allt som oftast den senaste tiden saknar grundläggande fakta. Det är bekymmersamt av en rad skäl, inte minst därför att slutsatserna riskerar att landa fel när de inte är faktabaserade utan utgår ifrån enskilda individers egna åsikter. Det finns mycket välrenommerad medieforskning både i Sverige och utomlands om både public service och kommersiella kvalitetsmedier.

Forskare har gång på gång visat att svensk public service har en opartisk och balanserad rapportering om både nationell och internationell politik.[1][2][3][4][5][6]. Det är speciellt noterbart att när det verkligen bränner till i politiken, kring valen, så bevisas gång på gång Sveriges Radios roll som en trovärdig och oberoende granskare. Forskningen är tydlig: det saknas belägg för en snedvridning ideologiskt eller politiskt i vår rapportering. Radio är dessutom det medium i Europa som har högst förtroende och av Europas länder är förtroendet för radio högst i Sverige.[7] I december konstaterade dessutom Riksrevisionen i en omfattande granskning att den svenska modellen med en Granskningsnämnd som granskar public service fungerar väl och ”leder till önskat resultat”.[8] Det saknas alltså grund för att påstå att Sveriges Radio inte klarar av sitt uppdrag att vara oberoende och opartiskt. Ifjol producerade vi 143 000 timmar vanlig radio och fälldes inte en enda gång av Granskningsnämnden, där landets ledande jurister och publicister sitter, för bristande opartiskhet. För den som vill debattera vår verksamhet baserat på fakta finns just detta och åtskilliga andra fakta att läsa i den årliga public service-redovisningen.[9]

När vi tittar på den förtroendemätning som SOM-institutet presenterade idag, den största svenska undersökningen av förtroendet och den som vi själva använder som grund för till exempel vår egen redovisning, kan vi konstatera att förtroendet för Sveriges Radio är fortsatt högt och har legat på en stabil nivå under hela 2000-talet. Oaktat vad som sägs i debatten är det fakta att det idag är fler som lyssnar och fler som lyssnar längre tid samtidigt som allmänhetens förtroende är fortsatt stabilt och högt. Förtroendet för innehållet i Sveriges Radio ligger på 70 procent vilket är en förändring inom felmarginalen (-2 procentenheter). Rörelserna i förtroendet är små även nedbrutet på partinivå. Sju av åtta partier ligger på eller över den sammanvägda förtroendesiffran (70 procent). Ett partis sympatisörer sticker ut och drar därmed ner helhetssiffran. Förtroendet för Sveriges Radio är betydligt lägre bland dem som uppger att de sympatiserar med Sverigedemokraterna (43 procent). Det är viktigt att komma ihåg är att den gruppen genomgående har lägre förtroende för myndigheter, institutioner och företag. Förtroendesiffran för Sveriges Radio ligger relativt sett högt i denna grupp, betydligt högre än för till exempel regeringen, riksdagen, och all dagspress. Hos SD-sympatisörer finns alltså en generell förtroendeutmaning och inget som är specifikt när det gäller public service.

Det är min fasta övertygelse att vår förmåga att vidga perspektiven, fördjupa analysen och ge vår publik kunskap att fatta egna välgrundade beslut är det som i slutändan räknas. Några genvägar till allmänhetens förtroende finns knappast. Min fasta övertygelse är också att den roll Sveriges Radio idag spelar är viktig för hela det svenska samhället, en uppfattning som också delas av forskningen. I länder med ett starkt och brett public service är allmänheten bättre informerad, mer kunnig och fattar beslut utifrån större kunskap än i länder med mer kommersialiserade mediesystem.[10] Det gynnar oss alla.

 Att allmänheten känner förtroende för medier är viktigt av en rad skäl. Ytterst vilar demokratin på alltmer stabil grund när medborgare kan fatta välgrundade beslut utifrån kunskap och egna värderingar istället för att enbart tvingas navigera mellan åsiktsdrivna nyheter med politisk slagsida.

Samtidigt är förtroende något som erövras dagligen, det gör att vi måste vara både ödmjuka och ihärdiga för att kunna leva upp till de rättmätiga krav och förväntningar som allmänheten har på oss.

Cilla Benkö, vd

Ta del av hela SOM undersökningen via deras webb.

Källor med länkar:

[1] Asp, Kent. 2017. Public service-TV – vårt offentliga rum, en utvärdering. Göteborg. 
[2] Johansson, Bengt & Strömbäck, Jesper (2019). Kampen om mediebilden: nyhetsjournalistik i valrörelsen 2018. Stockholm: Institutet för mediestudier 
[3] Nord, Lars, Grusell, Marie, Bolin, Niklas & Falasca, Kajsa (red.) (2019). Snabbtänkt: reflektioner från valet 2018 av ledande forskare. Sundsvall, Sverige: Mittuniversitetet, Demicon
[4] En studie som ofta påstås visa att public service rapportering är partisk är den här: Asp, Kent, red (2012) Svenska journalister 1989–2011. Göteborg: JMG, Göteborgs universitet.  Kent Asp har undersökt svenska journalisters politiska åsikter och kommit fram till att de är mer vänster än riksgenomsnittet. Man kan diskutera de metodologiska bristerna i studien (till exempel är det endast 16% av de svarande som jobbar på public service bolag, alltså en väldigt liten del av det övergripande resultatet), men även bortsett från dessa säger studien ingenting om hur public service rapportering ser ut, vilket Asp själv påpekar. Den handlar uteslutande om personliga politiska åsikter och inte om dessa kommer till uttryck i det journalistiska arbetet.
[5] Nord, Lars, Grusell, Marie, Bolin, Niklas & Falasca, Kajsa (red.) (2019). Snabbtänkt: reflektioner från valet 2018 av ledande forskare. Sundsvall, Sverige: Mittuniversitetet, Demicon
[6] Institutet för Mediestudier 2021 ”Kampen om Vita Huset” av Bengt Johansson
[7] European Broadcast Union - Trust in media  
[8] Riksrevisionens granskning av public service 2020
[9] Sveriges Radios public service redovisning 2020
[10] S, Soroka & B, Andrews & Iyengar, Shanto & James, Curran & Coen, Sharon. (2013). Auntie knows best? public broadcasters and current affairs knowledge. British Journal of Political Science.