Därför måste Sveriges Radio spara pengar

Sveriges Radio har idag en budget i balans. Men omfattande ekonomiska utmaningar gör att företaget måste agera för att säkra ekonomin de kommande åren. De besparingar vi nu kommer att genomföra är nödvändiga för att vi ska kunna fortsätta att utveckla innehållet för våra lyssnare, skriver VD Cilla Benkö. (Uppdaterad)

De ekonomiska utmaningarna i Sverige och världen är tuffare nu än på mycket länge. Det är något som självklart också påverkar Sveriges Radio. På kort tid har vi gått från en låg inflation till den högsta på över 30 år. Räntorna har gått från rekordlåga dryga en procent till över fyra.  För Sveriges Radios del har hyrorna 2023 ökat med tio procent, årets löneökningar är dubbelt så stora som vår anslagsuppräkning. Nya lagkrav och ett förändrat säkerhetspolitiskt läge gör att vi måste investera mer i säkerhetsskydd och beredskap, eftersom Sveriges Radio har en avgörande roll i Sveriges civila beredskap. Kostnaderna för våra fordon, datorer och annan utrustning ökar snabbt  liksom också för distributionen. Samtidigt ligger anslagsuppräkningen på två procent årligen fast för hela tillståndsperioden (2020-2025).

Sammantaget innebär dessa utmaningar att vi måste agera och göra omfattande besparingar trots att vi just nu har en ekonomi i balans. Huvudorsaken är att inflationen urholkar anslagen snabbt vilket gör att kostnaderna ökar snabbare än anslagen räknas upp. Vägledande för arbetet med de kommande besparingarna är vår vision och våra företagsövergripande strategier: 

• Vi ska leva upp till vår vision om fler röster och starkare berättelser för en större förståelse 

• Vi ska fortsätta ha ljudet i fokus 

• Vi ska öka takten i arbetet med att bli lika självklara digitalt som analogt 

För att fortsatt ha en budget i balans kommer vi, baserat på det vi vet nu, att genomföra ett besparingsprogram som innebär sänkta kostnader på 200-250 miljoner kronor. Besparingarna kommer att ske över hela företaget, även inom programverksamheten som nu måste sänka kostnaderna med 130-150 miljoner.

Sveriges Radio har under tio års tid ständigt effektiviserat verksamheten eftersom den årliga uppräkningen inte har täckt de faktiska kostnaderna och utvecklingsbehoven.

Stödverksamheterna har under lång tid effektiviserat för att flytta medel till programverksamheten. För närvarande pågår ett sedan tidigare beslutat effektiviseringsprogram inom stödverksamheten på tio procent. Därutöver ska nu stödverksamheten spara ytterligare fem procent samt bära sina egna ökade lönekostnader.

Vi kommer att behöva göra hårdare prioriteringar både när det gäller innehåll och teknisk utveckling. Ett talande exempel är att vi behöver avsätta betydande resurser för att utveckla ett helt nytt radioproduktionssystem. Efter 2027 kommer det inte längre att gå att köpa reservdelar till alla våra kontrollbord vilket gör att det inte är möjligt att skjuta på detta utvecklingsarbete. Vi måste också fortsätta utveckla våra egna digitala plattformar, exempelvis SR Play. Just nu ser vi också över andra satsningar för att se om det finns några som ännu inte är påbörjade och som vi kan pausa.

Vi kommer bli färre anställda

Vi vet redan nu att vi också kommer att behöva minska antalet anställda. Det är idag för tidigt att säga exakt hur många som kommer att omfattas eller i vilken del av företaget ändringarna kommer att ske men allt tyder på att vi kommer att få genomföra uppsägningar. Vår ambition är att kunna ge alla våra medarbetare tydliga besked så fort som möjligt.

Nu kommer vi lägga all kraft på att jobba vidare internt med ambitionen att hålla våra medarbetare uppdaterade löpande under hösten med största möjliga transparens och diskussion. Vår ambition är att fortsatt kunna leverera på samma höga nivå som vi gör idag och fortsatt ha svenska folkets höga förtroende.

Cilla Benkö
VD, Sveriges Radio