Cilla Benkö: Hoppfullt steg för att stärka mediefriheten i Europa
EU-kommissionen presenterade på torsdagen för första gången någonsin rekommendationer till medlemsstaterna att stärka journalisters säkerhet, både på nätet och i det dagliga arbetet. Det är ett steg i rätt riktning, skriver Sveriges Radios vd Cilla Benkö. (This blog is available in English below)
Att journalister fritt och säkert kan utföra sina jobb är avgörande i en demokrati. Men under senare år har dessvärre mediefriheten utmanats allt mer i världen, i Europa och i Sverige. Enligt Reportrar utan gränsers pressfrihetsindex 2021, som mäter tillståndet för pressfriheten i världen, blockeras eller begränsas journalistiken i 132 av 180 undersökta länder. Aldrig tidigare har så få länder i världen klassats ha god pressfrihet.
Från Afghanistan kommer nu hårresande rapporter om journalister som grips, misshandlas, tystas och riskerar livet efter talibanernas maktövertagande. Men också i Europa finns stora problem. I Belarus kvävs det fria ordet av stränga medielagar samtidigt som enskilda journalister utsätts för hot, våld och fängslas. Så sent som i somras mördades den nederländske kriminaljournalisten Peter R. de Vries på öppen gata i Amsterdam och enligt Reportrar utan gränser har antalet våldshandlingar mot journalister i Europa och på Balkan mer än fördubblats under det senaste året. Coronapandemin har dessutom försvårat journalisters arbete ytterligare, både vad gäller tillgång till information och arbetstillfällen.
En sak som jag som företrädare för ett stort medieföretag som Sveriges Radio återkommande lyfter är ledande politikers ansvar för att stå upp för mediefriheten, genom lagstiftning och konkreta insatser – men också för att uppmärksamma frågan i stort. Allt för många politiker har under senare år istället snarare höjt tonläget mot medierna och pekat ut journalister som fiender.
Det var därför hoppfullt av flera skäl att höra att EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i sitt tal om tillståndet i unionen den 15 september lyfte just mediefriheten som en avgörande fråga: ”Information är en kollektiv nyttighet. Vi måsta värna dem som skapar öppenhet, vi måste skydda våra journalister”, sade hon och betonade att kommissionen därför för första gången någonsin nu lägger fram en rekommendation till medlemsstaterna om ett stärkt skydd för journalister. En viktig och tydlig signal.
Rekommendationerna, som inte är lagstiftande utan snarare riktlinjer för hur staterna bör ta arbetet vidare, presenterades av kommissionens vice ordförande Věra Jourová den 16 september, och lyftes som en insats från kommissionen för att vända den negativa trenden för mediefriheten inom EU - där ”över 900 journalister attackerades under förra året”.
I korthet säger rekommendationerna:
- Brott som riktas mot journalister ska utredas grundligt och existerande nationell lagstiftning ska användas för att brotten ska leda till åtal.
- Polis och medieföretag ska samarbeta i större utsträckning.
- Journalister som är i fara ska erbjudas skydd.
- Nationella hjälplinjer ska inrättas, exempelvis för juridisk hjälp, skyddade boenden, och psykologiskt stöd.
- Ökad dialog och samarbete mellan medieföretag, nätplattformar och expertorganisationer. Cybersäkerhetsstöd ska också erbjudas journalister från nationell nivå.
Věra Jourová, som betonade att EU nu ”för första gången sätter detta så högt på agendan” uppmanade också medlemsstaterna att agera och betonade att arbetet kommer att övervakas och följas upp efter 18 månader. Särskilt fokus lades på näthat som riktas mot kvinnliga journalister (något jag lyft tidigare), på problemet med journalister som attackeras i samband med demonstrationer och på problemet med hot som kommer från ledande politiker.
Det är alltså bra att kommissionen vill prioritera frågan om journalisters säkerhet och mediers oberoende. EU-kommissionen undersöker också möjligheter att införa ett skydd för granskande journalister som tystas genom domstolsstämningar - ”Strategic Lawsuits Against Public Participation” (SLAPP). En rapport kommer att presenteras i slutet av året. Parallellt pågår ett arbete i Sverige för att stärka journalisters säkerhet och mediefriheten i stort.
Det finns skäl att känna viss hoppfullhet över att frågan om journalisters säkerhet, i och med EU-kommissionens rekommendationer, får mer tyngd och hamnar högre på agendan.
Men mycket arbete återstår innan frågorna får den uppmärksamhet de verkligen förtjänar, och orsakerna bakom den aktuella uppmärksamheten är allt annat än glädjande.
Cilla Benkö, vd Sveriges Radio
Senaste nytt
Sveriges Radio-frukost: Var går gränsen för svensk satir?
Vad händer med satiren när verkligheten upplevs galnare än skämten? I en tid av kriser och skiftande världsordning kan satiren hjälpa oss att orka förstå nyheterna, men när är skämtet en bärande del av samhällsdebatten och när går det för långt?
För att fortsätta vara relevanta behöver vi utvecklas
Programdirektör Sofia Wadensjö Karén skriver om kommande förändringar inom Programenheten på Sveriges Radio under hösten.
Gemensamt blogginlägg Sveriges Radio, SVT och UR: Vi fördjupar samarbetet ytterligare mellan public service-bolagen
SVT, Sveriges Radio och UR tar nu ytterligare steg i samarbetet mellan bolagen. Genom att arbeta mer tillsammans vill vi använda våra resurser mer effektivt, minska kostnaderna och skapa mer robusta verksamheter med samlad kompetens. Ytterst handlar det om att värna programverksamheten och det innehåll som når publiken. Det skriver de tre svenska vd:arna för public service bolagen i en gemensam text.
En viktig del av Sveriges beredskap – därför bör marknätskostnaderna kompenseras
I somras föreslog regeringen extra medel till public service-företagen för de kraftigt ökade kostnaderna för marknätsdistribution. Sveriges Radio välkomnar initiativet. Kostnadsökningarna är en direkt följd av förändringar på marknaden och har inte funnits med i de ekonomiska förutsättningar som låg till grund för nuvarande tillståndsperiod. Det skriver stabschef Gabriel Byström.
Sveriges Radio-frukost på Bokmässan: Hur mycket käbbel tål demokratin?
Vad tar de svenska mediehusen med sig från valrörelsen 2026? Detta diskuterades på Sveriges Radios-frukostseminarium special vid Bokmässan i Göteborg.
Några tankar kring public service, publiken och AI
Hur ska public service nå publiken och upprätthålla sitt uppdrag när AI förändrar medielandskapet? Det var en central fråga när jag nyligen deltog i två konferenser i London och Mainz. Jag tar med mig att vi på Sveriges Radio har kommit långt, men också hur viktigt samarbetet med våra europeiska kollegor är. Det skriver Sveriges Radios AI ansvarige Andreas Landmark.
Radio fortsatt förstahandsval vid kris och VMA, men kunskapen bland unga vuxna behöver öka
Idag inleds Beredskapsveckan, då myndigheter, organisationer och företag på olika sätt bidrar till att stärka samhällets motståndskraft. För Sveriges Radio är veckan ett tillfälle att uppmärksamma vårt beredskapsuppdrag och vikten av att människor vet var de kan hitta snabb och trovärdig information när något allvarligt inträffar, skriver Lillan Hedlund, chef för Sändningsledningen med ansvar för VMA
Vi samlas för Göteborg, demokrati och debatt - gemensam debattartikel Sveriges Radio, GP och SVT
Vi närmar oss nu valen till riksdag, region och kommun. Här i Göteborg väntar ett spännande kommunval där de nio nuvarande partierna i fullmäktige vill göra sina röster hörda för alla er som ska rösta. Vi som representerar de tre största medierna i staden går därför samman för att bjuda på en manifestation för demokrati och erbjuder en spännande slutdebatt för alla göteborgare, skriver Christofer Ahlqvist, Cilla Benkö och Anne Lagercrantz. Artikeln har publicerats i GP 19 augusti 2026.
Sveriges Radio-frukost: "Det nya radiolandskapet – vad händer när kartan ritas om?"
Radiokartan i Sverige har ritats om med nya nationella och regionala sändningstillstånd och en helt ny nationell kanal med fokus på talad radio. Vilka nya perspektiv och format kommer radiolyssnarna mötas av? Vilka frekvenser kommer svenskarna ratta in när nya erbjudandet av liveradio växer och vilka kommersiella kanaler vinner kampen om annonsörerna? Detta och mer diskuterades vid Sveriges Radios frukostseminarium måndagen den 31 augusti i Radiohuset i Stockholm. Hela seminariet finns nu att lyssna på i efterhand.
Kommentar gällande kompensation för marknätet
Regeringen har idag berättat att man vill kompensera Sveriges Radio och SVT för ökade marknätskostnader. Nu skickas ett förslag ut på remiss. Tidigast i höst vet vi hur stor kompensationen blir kommenterar Sveriges Radios vd Cilla Benkö.
Sveriges Radio-frukost: Är medierna redo att möta desinformation i årets valrörelse
Deepfakes, röstkloning samt AI-manipulerat innehåll är på frammarsch och det kan vara svårt att veta vad som är sant och falskt. Hur säkerställer svenska medier sin trovärdighet när trycket från desinformation, missinformation och manipulation ökar? Dessa frågor och mycket annat togs upp på Sveriges Radios frukostseminarium den 19 maj. Nu finns seminariet att lyssna på i efterhand.
Att försvara demokrati och mediefrihet
Tillståndet för världens demokratier blir allt sämre. Jag har aldrig varit lika bekymrad som nu under mina 40 år som journalist, skriver Cilla Benkö idag på debattsidan i Dagens Industri samt tidigare i veckan i The Times, och efterlyser en bredare diskussion till försvar för demokrati och mediefrihet.
Sex frågor. Sex orter. Sex dagar.
Den 24 mars drog satsningen ”Ekot från Sverige” igång. Under sex sändningsdagar åker Ekot till sex olika orter för att skildra väljarnas sex viktigaste frågor – direkt från platser där problemen märks och lösningarna testas. Detta är en del av Ekots och Sveriges Radios samlade valbevakning och ambition att ge lyssnarna kunskap och konstruktiva debatter, skriver Klas Wolf-Watz och Martin Runnquist-Nilsson.
Internationellt mediesamarbete stärker urfolks röster, berättelser och språk
Sveriges Radios minoritetsredaktion Sameradion har nyligen inlett ett internationellt samarbete med andra urfolksredaktioner runt om i världen. Sameradions kanalchef Thomas Sarri skriver här om det nya samarbetsorganet , Indigenous Public Media (IPM).
Tre mål för framtiden
Sveriges Radio ska ge ett värde för alla, vi ska vara på plats och vi ska sträva efter att vara bäst på ljud. Det är de tre strategiska mål som ska vägleda oss i en allt osäkrare tid, skriver Sveriges Radios vd Cilla Benkö.
